Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IX. Magnetism och elektricitet - Faradays experimentalundersökningar - Växelverkan mellan kraftfält, materia och ljus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1188 MAGNETISM OCH ELEKTRICITET.
gande, och man har kunnat klarlägga dessa fenomens matematiska lagar utan att ingå
på molekylära betraktelser.
Fastän Faraday icke var matematiker eller ens matematiskt skolad, voro hans
åskådningar framför allt av värde såsom grundläggande för en matematisk teori. Coulombs
lag, som utgör den matematiska kärnan av fjärrverkningsåskådningarna, är i grund och
botten en omedelbar följd av det matematiska uttrycket för de magnetiska resp,
elektriska flödenas divergensfrihet (se sid. 1164). Summeringen av närverkningarna leder till
resultat i form av fjärrverkan, och de båda åskådningarna representera därför blott var
sin del av en matematisk tankekedja.
William Thomson insåg just detta, och i nyssnämnda avhandling visar han, att en
av Poisson 1827 utarbetad teori för de magnetiska fenomenen i anslutning till Æpinus’
teori tack vare dualitetsprincipen utan vidare går att omskriva så, att den även
gäller för de av Faraday utvecklade föreställningarna. Sedermera ha italienaren
Mo-sotti (1846) och tysken Clausius gjort sig besvär att mera i detalj än vad Thomson
ansåg nödigt genomföra denna omskrivning.
Visserligen kom allt detta att åtminstone för en tid rädda de gamla
fjärrkraftsföreställningarnas anseende — men också blott för en tid. Det är nämligen en mycket
stor skillnad mellan sådana teorier, som i efterhand nödgas lappa och laga sin
tankevävnad för att kunna följa med utvecklingen, och sådana, som taga ledningen och
styra utvecklingen mot nya upptäckter. Den idévärld, i vilken Faraday levde, var
så oändligt mycket mera fruktbärande än fjärrkraftsteoriernas, att den till slut måste
rycka fram i förgrunden.
Misslyckade försök. Sedan Faraday med sådan framgång lyckats påvisa, att den
elektrostatiska verkan från laddade kroppar förmedlas efter kraftlinjerna genom
verkningar från partikel till partikel i det isolerande mediet, låg det för honom nära till hands
att även tänka sig den magnetiska verkan av samma art. Det gällde då för honom att
påvisa, att även olika material förmedla den magnetiska verkan
på olika sätt.
Återigen döko i detta sammanhang föreställningarna om ett elektrotoniskt
tillstånd fram, och han igångsatte 1838 en i fjortonde serien beskriven rad av
experiment för att visa, att induktionsfenomenen påverkas olika av olika media.
»Vid fortsatt tänkande över saken syntes det mig vara av yttersta vikt att om
möjligt avgöra, huruvida denna sidoverkan, som vi kalla magnetism eller stundom induktion
av elektriska strömmar, utbreder sig på avstånd genom verkan av mellanliggande
partiklar på samma sätt som den statiska elektricitetens influens och andra fenomen, såsom
ledning, urladdning etc., vilka bero av denna induktion; eller om dess inflytande på
avstånd helt och hållet är oberoende av sådana mellanliggande partiklar.»
Vi skola icke ingå på den rad väl genomtänkta försök Faraday utförde och vilka
alla gäckade hans förhoppningar, men vi skola anföra, vad han själv säger efter sitt
misslyckande. Det visar nämligen mer än något styrkan av den övertygelse, som i alla fall
till sist skulle gå segrande fram ur kampen mellan nytt och gammalt.
»Dessa resultat jämte många andra, som jag icke ansett nödigt beskriva, skulle
således leda till den slutsatsen (om man dömer av styrkan hos den magnetiska verkan på
avstånd), att det mellanliggande ämnet och således dess mellanliggande partiklar icke ha
något att göra med fenomenet; eller med andra ord att ehuru den statiska elektricitetens
influens förmedlas på avstånd genom mellanliggande partiklars verkan, så är dock den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
