Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IX. Magnetism och elektricitet - Maxwells teori - Vektorfälts geometriska egenskaper
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1200
MAGNETISM OCH ELEKTRICITET.
Fig. 1019. Dammsugarens aerokinetiska fält åskådliggjort
medelst luftströmningens banor.
metod att färga vätskan strimmigt, varigenom vätskevägarna klart framstå (se
fig. 1018).
Även utan uppslammade partiklar kan man indirekt sluta till rörelsens existens,
ty genom att inuti kärlet placera en liten flyttbar och i alla riktningar vridbar flöjel eller
vimpel kan man se, att flöjeln intager en fullt bestämd riktning i olika punkter.
Försöker man vrida flöjeln ur dess jämviktsläge, ser man, att den automatiskt inställer sig
igen, och härvid kommer den i allmänhet att något svänga fram och tillbaka kring
jämviktsläget, innan den stannar i det läge, som motsvarar ifrågavarande riktning, vilken
vi benämna fältets riktning. Ur antalet svängningar per sekund kan man uppmäta,
hurusom i olika punkter flöjeln tvingas in i sitt jämviktsläge med olika intensitet (jfr
Coulombs svängningsmetod sid. 1014). Genom att fastställa en fullt bestämd
standardflöjel, tillverkad efter givna föreskrifter, och genom att fastställa en efter
svängnings-talen avpassad hastighetsskala skulle man medelst flöjeln även kunna bestämma
talvärdet av hastigheten, således av den för tillståndet karakteristiska vektorn. Detta
talvärde benämnes fältintensiteten. I stället för en flöjel använder man i praktiken
ett med räkneverk försett propeller hjul.
Det som tvingar uppslammade partiklar att röra sig och som även tvingar en flöjel
att intaga ett visst jämviktsläge är en mekanisk kraft. I varje punkt av den strömmande
vätskemassan är således en mekanisk kraft verksam, och vätskemassan är således även
säte för ett kraftfält, som får uppfattas som en yttring i andra hand, en sekundär
yttring, av hastighetsfältet. Detta hastighetsfält kallas en vätskas strömning sfält eller ett
s. k. hydrokinetiskt fält.
Jordens atmosfär är på samma sätt också ett vektorfält, ty en väderflöjel påverkas
genom vinden på ett sätt, som kan utnyttjas att i varje punkt av atmosfären angiva
riktning och storlek av vindens hastighet; atmosfären utgöres därför av luftens
ström-ningsfält eller ett s. k.
aerokine-tiskt fält. Likaså är rummet
omkring en dammsugare ett
strömningsfält, nämligen ett
aerokinetiskt fält, i vilket luften
genom sugning från
dammsugarens propeller strömmar in i
dammsugarens ena ände för att
blåsas ut ur dess andra ände
(se fig. 1019).
Gravitationsfält. Ett annat
exempel utgör det av tyngden
härrörande fält, som man
brukar benämna jordens
gravita-• tionsfält. Till att påvisa detta
fält tjänar en helt annan sorts »flöjel» än väderflöjeln, nämligen lodet eller pendeln.
Varje murare, som bygger ett hus, nödgas mycket noga betjäna sig av lodet för att
lägga murstenarna i överensstämmelse med gravitationsfältets karaktär. Det gäller för
honom att inrikta murarna så, att de vältande krafter, som äro verksamma i
jordens gravitationsfält, så htet som möjligt göra sig gällande. Lutande hus, om det så
är det sköna lutande tornet i Pisa, göra ett starkt, nästan pinsamt intryck av felaktig
inställning i gravitationsfältet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
