Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IX. Magnetism och elektricitet - Maxwells teori - Elektromagnetiska vågor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1268
MAGNETISM OCII ELEKTRICITET.
växer, varvid strängen och det omgivande elastiska mediet tillföres en elastisk
spän-ningsenergi, s. k. potentiell energi, som växer, ju större avvikelsen ur
jämviktsläget blir. tråden tillföres en elektrisk energi i form av ett elektriskt fält, vars fältrör genom det omgivande mediet spänna över från
trådens ena hälft till den andra; fältrören packas allt tätare, ju större laddningen blir.
2. När kraften vuxit tillräckligt, brister tråden, och strängen kommer i fri rörelse. 2. När spänningen vuxit tillräckligt, slår en gnista över och kortsluter
gnist-gapet, varvid urladdning begynner.
3. Vid rörelsens början äro avvikelserna störst mot strängens mitt, och rörelsen
består däri, att strängen rätar ut sig, så att avvikelserna ur jämviktsläget avtaga. 3. Vid urladdningens början äro de elektriska fältrören tätast packade mot trådens mitt, och urladdningen består däri, att fältrören draga ihop sig, varvid
laddningen avtager.
4. Under det strängen rätar ut sig, är hastigheten olika i strängens olika punkter, noll vid ändarna och störst vid mitten. 4. Under det laddningarna försvinna, är urladdningsströmmen olika i trådens olika punkter, noll vid ändarna och störst vid mitten.
5. Hastighetsfördelningen utefter
strängen beror på den form strängen har vid rörelsens start. En godtycklig form kan genom harmonisk analys uppfattas som en överlagring av sinuskurvor (se sid. 543), varigenom svängningen akustiskt kan uppfattas som en av stränganslaget
betingad klang, sammansatt av strängens grundton och dess övertoner. Vid anslag mitt på strängen, så som här förutsatts, dominerar grundtonen, och
hastighetsfördelningen blir i det närmaste sinusformig. 5. Strömfördelningen utefter tråden
beror på laddningens fördelning vid starten. En godtycklig laddningsfördelning kan genom harmonisk analys uppfattas som en överlagring av sinusfördelade laddningar, varigenom svängningen kan tänkas
sammansatt av en av startspänningen betingad sammansatt svängning, bestående av en grundsvängning och en rad däremot
svarande överlagrade partialsvängningar. Vid rak tråd och gnistgap i dennas mitt
dominerar grundsvängningen, och
strömfördelningen blir i det närmaste sinusformig.
6. Under förutsättning att
grundsvängningen ensam gör sig gällande kommer strängen att efter en viss tids förlopp bli fullkomligt rak. Strängen har då förlorat sin potentiella energi, men i det omgivande mediet återstår en del energi i denna form. Strängens potentiella energi har under rörelsens förlopp alltmer omsatts i
rörelseenergi, varför hastigheten blir som störst, i det ögonblick strängen blivit rak. 6. Under förutsättning att
grundsvängningen ensamt gör sig gällande komma laddningarna att efter en viss tids förlopp fullständigt försvinna. Den elektriska
energien har härvid delvis åtgått till att bygga upp ett magnetiskt virvelfält kring tråden, delvis återstår elektrisk energi ute i
rummet. Det magnetiska virvelfältet och
således även strömstyrkan blir som störst, då laddningarna helt försvunnit.
7. Därefter fortsätter strängen sin
rörelse och buktar ut åt motsatt håll, tills den antagit en form, som är i det närmaste symmetrisk med startformen, då samtliga punkter samtidigt stanna. Strängens rörelseenergi har nu försvunnit och
ersatts av potentiell energi. Ute i mediet 7. Därefter åstadkommer strömmen uppladdning med motsatta tecken, tills laddningsfördelningen blivit i det
närmaste symmetrisk med den vid starten, då strömstyrkan i hela tråden är noll. Det magnetiska virvelfältet omkring tråden har nu försvunnit och ersatts av elektrisk fält-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
