Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IX. Magnetism och elektricitet - Maxwells teori - Elektromagnetiska vågor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MAXWELLS TEORI. ELEKTROMAGNETISKA VÅGOR.
1269
finnes dock en del rörelseenergi i form av ljudvåg, som strålar bort från strängen. energi. Ute i fältet finnes dock en del magnetisk energi i form av
elektromagnetisk våg, som strålar bort från tråden.
8. På detta sätt kommer strängens olika punkter att svänga fram och tillbaka med olika hastigheter men med ett för dem alla gemensamt periodtal, vilket betingas av strängens massa och elasticitet. Genom värmeutveckling på grund av friktion och genom utstrålning av ljudvågor dämpas dock svängningsförloppet, så att rörelsen till slut avstannar. 8. På detta sätt är tråden säte för en i olika punkter olika stark växelström, som har ett för dem alla gemensamt periodtal, vilket betingas av trådens induktans och kapacitet. Genom värmeutveckling på grund av ledningsmotståndet och genom utstrålning av elektromagnetiska vågor dämpas dock svängningsförloppet, så att strömmen till slut blir noll.
9. Skulle anslaget ske så, att svängningen består av flera sinuskomponenter
överlagrade, så skulle en registrering av strängens form visa, att startprofilen successive
ändras, utan att strängen någonsin blir helt rak. För varje enskild partialsvängning sker däremot ett fullständigt uträtande av strängen men i allmänhet vid olika
tidpunkter, så att när strängens rörelse
sam-mansättes av partialsvängningarnas rörelse, de endast i speciella fall samverka till att göra strängen rak. 9. Skulle laddningsfördelningen och
urladdningens igångsättning utföras så, att strömmen kan sammansättas av flera överlagrade sinusströmmar, så blir
strömstyrkan icke samtidigt noll i ledningens olika punkter. För partialströmmarna är detta däremot fallet, men det sker vid olika tidpunkter för de olika partialströmmarna, så att de icke i detta hänseende i allmänhet samverka.
10. Genom speciella anordningar kan man få strängen att svänga med endast en av dess partialsvängningar. Om man exempelvis mjukt anslår en sträng på x/4 av dess längd och samtidigt med en
pensel eller dylikt inför stor friktion på mitten, så kommer strängen att ha tre stillastående punkter, s. k. hastighetsnoder, nämligen en i vardera ändan och en på mitten. Samtidigt uppvisa de mitt emellan
noderna belägna punkterna största
hastigheten, de utgöra hastighetsbukar (se fig. 447 s. 536). 10. Genom speciella anordningar kan man i tråden uppväcka växelströmmar, motsvarande en enstaka partialsvängning. Om man exempelvis inför gnistgapet på x/4 av trådens längd och samtidigt på mitten inför ett koncentrerat motstånd, så
kommer strömstyrkan att försvinna på tre ställen, s. k. strömnoder, nämligen en i vardera ändan och en på mitten. Samtidigt uppvisa de mitt emellan noderna belägna punkterna största strömstyrkan, de utgöra strömbukar.
11. De elastiska krafter, som återföra strängen i jämviktsläget, göra sig mest gällande vid hastighetsnoderna,där strängen bildar största vinkeln med jämviktslinjen, och utöva ingen verkan i
hastighetsbu-karna, där strängen är parallell med
jämviktsläget. Hastighetsnoder utgöra
således kraftbukar och vice versa. 11. Spänningsdifferensen mellan trådens olika punkter och nollpotentialen är störst vid strömnoder och minst vid strömbukar, så att spänning sbukar överensstämma med strömnoder och vice versa. •
12. Avståndet mellan en buk och
närliggande nod på en jämntjock sträng utgör 12. Avståndet mellan en buk och en närliggande nod på en jämntjock tråd ut-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
