Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IX. Magnetism och elektricitet - Maxwells teori - Elektromagnetiska vågor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1272
MAGNETISM OCH ELEKTRICITET.
avbruten koppartråd bildade primära svängning skretsen eller oscillatorn och den med
gnistmikrometer M försedda, av en rektangulärt böjd koppartråd abdc bildade sekundära
svängningskretsen eller resonatorn. Fig. 1078 a visar den mot försöken svarande
resonanskurvan; höj dmåtten angiva gnistlängden, och sidomåtten angiva resonatorns trådlängd.
I fig. 1078 b är en annan resonanskurva uppgjord med hjälp av en resonator, vars sidor
ab och cd (se fig. 1077) voro oföränderliga, men sidorna ac och bd utbyttes mot olika
långa, glesa koppartrådsspiraler. Bägge
kurvorna äro typiska resonanskurvor och
bekräfta den elektromagnetiska
svängnings-kretsens analogi med den mekaniska (jfr
resonanskurvan sid. 496).
Fig. 1078 a och b. Resonanskurvor för
svängningskretsarna i flg. 1077.
Fig. 1077. Hertz undersöker resonans mellan en
öppen kondensatorkrets och en krets av en böjd
koppartråd.
Fig. 1079. Stående elektromagnetiska
vågor utefter en koppartråd.
Elektromagnetiska vågor. Sedan Hertz med hjälp av en resonator undersökt
det elektromagnetiska fältet i omgivningen av den till induktoriet anslutna
svängningskretsen och även konstaterat, att större block av isolerande material inverkade på fältets
utbredning, skred han 1888 till undersökning av de elektromagnetiska svängningarnas
fortplantning efter en met^ltråd. Fig. 1079 visar den anordning Hertz därvid begagnade.
Två kvadratiska mässingsplåtar med sidlängden 40
cm äro förbundna med en 60 cm lång koppartråd,
vilken på mitten är avbruten av ett gnistgap.
Detta gnistgap är förenat med ett induktorium,
vars relativt långsamt föränderliga växelspänning
laddar upp plåtarna, tills gnistöverslag sker och
egensvängningarna sätta i gång. Dessa
egensvängningar ske mycket hastigt och ha för länge sedan
dött ut, när induktoriespänningen återigen växt upp
till det värde, som orsakar gnistöverslag. Intill den
ena plåten (Al) är fäst en lika stor plåt (p), från vilken en lång koppartråd utspänts.
Spänningen i plåten p varierar i takt med spänningen i plåten A på grund av influens
och alstrar i koppartråden en stående elektromagnetisk våg, vars noder och bukar kunna
undersökas medelst en resonatorkrets (B och C), vilken placeras i olika lägen utefter tråden.
De mätresultat, vartill Hertz kom, voro icke helt tillfredsställande. När de elektriska
laddningarna få svänga fram och tillbaka utefter en enda tråd, måste de mot laddningarna
svarande elektriska fältrören spänna över till rummets väggar, varigenom deras rörelse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
