Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IX. Magnetism och elektricitet - Elektricitet och materia - Atomfysik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ELEKTRICITET OCH MATERIA. ATOMFYSIK.
1325
Debierne, men dess särskiljande i och för atomviktsbestämning lyckades han icke helt
genomföra. Radium visar sig i kemiskt avseende som ett fullständigt normalt
grundämne, vars egenskaper kunnat förutsägas med hänsyn till dess plats i det periodiska
systemet.
Vid sidan om de normala kemiska egenskaperna äga torium, radium och uran
denna märkliga radioaktiva egenskap, som motsvaras av en ständig energiförlust genom
strålning. Denna energiutveckling är hos radium synnerligen påfallande, och det har
genom mätning fastställts, att varje gram radium per timme utstrålar 135 gramkalorier
energi. En sådan under långa tidrymder försiggående energiutstrålning från de
radioaktiva ämnena kan icke vara möjlig, utan att de samtidigt undergå någon förändring.
Genom bestämning av radioaktiviteten ur mättningsströmmen (se sid. 1302) visar det
sig också, att radioaktiviteten så småningom sjunker. Som mått på detta avtagande
av aktiviteten brukar man använda den tid det tar, för att radioaktiviteten skall sjunka
till sitt halva värde. Denna halveringstid visar sig för varje ämne vara konstant och
kallas därför halvering skonstant, så att det således tar samma tid att få radioaktiviteten
försvagad till halva värdet oberoende av tidpunkten för mätningarnas verkställande.
Från utgångsvärdet sjunker aktiviteten till halva detta värde på samma tid som den
från detta halva värde sjunker till en fjärdedel av det ursprungliga värdet o. s. v. Man
har fastställt halveringstiden för ett stort antal sedermera upptäckta radioaktiva
grundämnen enligt följande tablå, som även upptager a-partiklarnas räckvidd, den sträcka som
en a-partikel från ämnet kan rusa fram i en gas, innan den hejdas. Alla a-partiklar
av ett ämne ha visat sig äga samma räckvidd i en gas med bestämt tryck och
temperatur, men för olika ämnen och för olika täthet hos gasen utfaller räckvidden olika.
Tabellens räckvidder avse normalt lufttryck och 15°C.
Ämne [-Strålning Halverings-tid Räckvidd-] {+Strål- ning Halverings- tid Räck- vidd+} i cm.
Uran 1 a 5 • 109 år 2.5
Uran 2 a 2 • 106 år 2.9
Uran X 0, / 24.6 dag. —
Jonium a 2 • 105 år 3.0
Radium a., 0 2 000 år 3.30
Radiumemauation . a 3.85 dag. 4.16
Radium A . . . . a 3.0 min. 4.75
Radium B . . . . 0, 7 26.7 min. —
Radium Cj . . . . a,0,7 19.5 min. 6.94
Radium D . . . . 0 16.5 år —
Radium E . . . . 0. 7 5 dag. —
RadiumF(Polonium) « 136 dag. 3.77
Torium........... a 1.3’1010år 2.72
Mesotorium 1 . . . — 5.5 år —
Mesotorium 2 . . . p, y 6.2 tim. —
Radiotorium ... « 737 dag. 3.87
Torium X . . . . a 3.7 dag. 4.30
Toriumemanation . a 53 sek. 5.00
Torium A . . . . a 0.14 sek. 5.70
Torium B . . . . 10.6 tim. —
Torium . . . . a, p 60 min. 4.80
Torium D . . . . P, y 3.1 min. —
Tablån, som återgiver de viktigaste ämnena i uranserien och toriumserien, visar
hur oerhört växlande halveringstiden är för olika radioaktiva ämnen och giver
därigenom tydligt vid handen, att man just i denna materialkonstant har en möjlighet att
särskilja alla dessa olika grundämnen. En kemisk undersökning tager ju alltid någon
tid i anspråk och kan icke genomföras för ämnen med kortare halveringstid än någon
minut. Med fysikaliska metoder har man däremot kunnat direkt påvisa ämnen med en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
