Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IX. Magnetism och elektricitet - Elektricitet och materia - Atomfysik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1326
MAGNETISM OCH ELEKTRICITET.
Fig. 1123. Sir Ernest Rutherford.
halveringstid av 1/350 sekund, och indirekt har man kunnat fysikaliskt påvisa två
ämnen, det ena med en halveringstid av 10~6 sek. och det andra lO-11 sek.
Redan vid upptäckten av toriums emanation (se sid. 1304) anade Rutherford, att
denna gas alstrats genom toriums omvandling. Detta blev så mycket mer påtagligt som
emanationen, vilken visade sig synnerligen besvärlig för mätningarna, måste bortskaffas
och därvid ständigt nybildades. I samarbete med den engelske fysikern, nobelpristagaren
Frederick Soddy (f. 1877) gjorde Rutherford en mängd liknande iakttagelser. Sålunda
utfällde de torium ur en lösning och iakttogo nybildning av torium X. Användes
ammoniumkarbonat till utfällningen, så återstår
intet torium i lösningen, men användes ammoniak,
kommer torium att utfällas, men i lösningen
återstår något slags kortlivad torium, som vid
fysikalisk analys visar sig vara det i föregående tablå
upptagna torium X. Bortskaffas detta torium X
ur lösningen, kan man efter en tid återigen
påvisa dess förekomst i lösningen; en uppenbar
nybildning av torium X ur torium sker med fullt
bestämd hastighet. Dylika nybildningar, som
ständigt pågå trots den nybildade produktens
bortskaffande, måste berättiga den slutsatsen,
att en direkt omvandling av ett
grundämne i ett annat äger rum.
När man dessutom kan konstatera, att ett
radioaktivt grundämne, så länge som det är
analyser-bart, icke gradvis ändras utan fullständigt
bibehåller en bestämd kemisk karaktär, samtidigt med
att dess radioaktivitet sjunker under den ständigt
pågående strålningen och omvandlingen, så
motsvaras detta av följande enklast tänkbara hypotes:
de radioaktiva ämnenas atomer undergå en
explosionsartad omvandling under utslungandet av elektriskt
laddade a- och /?-p artiklar.
Naturen hos de laddade partiklar, som utslungas vid den radioaktiva
omvandlingen, blev så småningom till fullo klarlagd. Att ^-partiklarna äro
identiska med elektronerna var relativt lätt att fastställa genom mätning av efm
enligt den metodik, som utvecklats vid studiet av katodstrålarna, a-partiklarnas
positiva laddning och stora massa fastställdes ävenledes tämligen lätt, men det tog
åratals ihållande arbete för Rutherford, innan han lyckades klarlägga den epokgörande
upptäckten, att a-partiklarna äro hélioner, d. v. s. heliumatomer med
en laddning om två elementarkvanta. Därmed gavs nyckeln till
den upptäckt, som Ramsay och Soddy på spektralanalytisk väg gjorde 1903, då de
påvisade, att helium alstras i ytterst små kvantiteter av radium.
Isotoper. Den mängd radioaktiva grundämnen, som under tjugonde seklets första
decennium upptäcktes genom samverkan av en hel rad forskare, lät sig icke utan vidare
infogas i det periodiska systemet. Ej heller var det möjligt att i kemiskt eller
spektro-skopiskt hänseende klart skilja dem åt, även om de ägde olika atomvikt eller olika
ur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
