Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IX. Magnetism och elektricitet - Elektricitet och materia - Atomfysik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ELEKTRICITET OCH MATERIA. ATOMFYSIK.
1329
Fig. 1125. Upptäckten av de
mot två neonisotoper svarande
parablerna vid kanalstrålarnas
gång genom korsande elektriska
och magnetiska fält.
som träffar en fotografiplåt eller en fluorescerande skärm vid R, utsättes dels för ett
elektriskt fält mellan kondensatorplattorna LL och dels för ett magnetiskt fält mellan
polskorna P och Q. Om alla kanalstrålepartiklarna hade samma laddningstäthet och
samma hastighet, skulle strålen träffa skärmen på ett av de båda fälten fullt bestämt
ställe. Partiklar med samma laddningstäthet och olika hastighet måste, enligt vad
en beräkning giver vid handen, falla på skärmen så, att ljusfläckarna bilda en parabel.
Ett av J. J. Thomson taget fotografi synes i fig. 1125, och på detta fotografi återfinnas
flera av de mot olika laddningstäthet svarande parablerna. Röret innehöll neongas• i
ringa mängd, men det sätt, varpå evakueringen skett, gjorde
att kvicksilverångor och spår av koloxid och kolsyra även
funnos i röret. De olika ämnenas laddningstäthet kan
beräknas ur deras atomvikt och
elementarkvantumladd-ningen. De mot de olika linjerna svarande gaserna äro
angivna i figuren genom deras kemiska tecken. Det visade
sig, att neongasens parabel icke exakt svarade mot den på
kemisk väg bestämda atomvikten 20.2 utan egentligen var
dubbel, svarande mot de båda atom^ikterna 20 och 22.
Särskiljandet av de båda neongaserna genom
frak-tionerad destillation eller genom deras olika
diffusions-hastighet uppdrog J. J. Thomson åt sin assistent,
sedermera nobelpristagaren Francis William Aston (f. 1877).
Den fraktionerade destillationeu, som gjordes över kol
avkylt med flytande luft, gav intet positivt resultat. Något
bättre gick det att medelst diffusion skilja de båda
gaserna åt; en noggrann bestämning gav vid handen, att
deras specifika vikter skilja sig på cirka 0.7 %. Diffusionen skedde medelst två av
piplera formade behållare, genom vilka diffusionen växelvis fördes med hjälp av
en genom urverk reglerad omstjälpning av apparaten. Apparaten, som automatiskt
arbetade dag och natt under månader, blev, som sir Joseph Thomson i juli 1914
skämtsamt förklarade, en ny tidmätare för Cavendishlaboratoriet. Emellertid bröt en annan
och bistrare tid in några veckor senare, och allt arbete avbröts genom världskriget. År
Fig. 1126. Neons masspektrum. Enligt Aston 1920.
1919 kunde Aston emellertid återupptaga sitt arbete, som han nu koncentrerade på en
skärpning av kanalstrålemetoden. Thomsons parabelmetod hade ingen större
känslighet, på sin höjd kunde 1 % olikhet i atomvikten giva antydan om två olika parabler.
G enom en sinnrik fokusering av kanalstrålarna medelst ett elektriskt och ett magnetiskt
fält, varigenom partiklar med samma laddningstäthet men olika hastighet alla
sammanfördes i en punkt., löstes problemet om en högkänslig apparat. Mätningarna i denna
Astons masspektrograj äro relativa, varför de göras i förhållande till vissa
standardlinjer, med kontrollmöjligheter ungefär som vid Rowlands koincidensmetod (se sid.
889). Det som här möjliggör en vidsträckt kontroll är grundämnenas egenskap att
stundom ha mer än ett atomvärde, varigenom de också få olika laddningstäthet.
Exempelvis kunde Aston påvisa, att neons masspektrum icke blott hade ljusfläckar vid
atom-84—250164. Uppfinningarnas bok. I.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
