Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Bränslen, av Edvard Hubendick - Sveriges kraft- och bränslefråga - Möjligheten att ersätta importerade stenkol med vattenkraft
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
70
BRÄNSLEN.
väl tekniskt utföra, men är ej nationalekonomiskt önskvärt. Ett gasverk producerar
nämligen ej blott gas, utan även en hel del andra produkter såsom koks, tjära,
ammonium-sulfat och vid en del även bensol, toluol m. m. Det visar sig att dessa s. k. biprodukter,
vilka, om de ej frambringades vid gasverken inom landet, till stor del skulle få importeras
såsom varande nödvändiga för vårt näringsliv, hava ett högt handelsvärde, vilket
uppgår till ungefär samma belopp som inköpskostnaden för de kol, vilka bearbetas vid
gasverken. Det är ju då klart att det nationalekonomiskt sett är fördelaktigare att
importera stenkolen och därav framställa dessa biprodukter och så att säga på köpet erhålla
lysgasen, vilken numera finner användning huvudsakligen för uppvärmningsändamål,
än att för samma kostnader direkt importera koksen, ammoniumsulfatet etc. och ej
erhålla någon gas, utan i stället få tillsläppa däremot svarande vattenkraft. Från
import av gaskol böra vi alltså ej frigöra oss.
Nästa post gäller den för kraftalstring använda stenkolskvantiteten. Här har
tydligen vattenkraften sitt största användningsområde. Huruvida det kan vara möjligt att
inom en rimlig tid få hela den kolkvantitet, som åtgår för alstring av mekanisk eller
elektrisk energi, ersatt med elektrisk energi erhållen från vattenfallen, kan på goda
grunder betvivlas. Vi behöva blott betänka att alla de stenkol, som åtgå för framdrivande
av fartyg, 950 000 ton, ej kunna ersättas samt att en hel del kraft ej lönar sig att fylla
med vattenkraft, såsom spetsbelastning etc., utan ur rent ekonomisk synpunkt måste
fyllas från reservcentraler med värmemotorer.
Göres med Rosander det antagandet att all med kol alstrad energi för stationära
ändamål kan ersättas med vattenkraft, måste vi söka klargöra, huru många
kilowatttimmar detta motsvarar. Den för industri och elektricitetsverk installerade
ångkraften i vårt land närmar sig 400 000 hkr. Utnyttjningstiden för denna torde kunna sättas
till omkring 2 200 tim. pr år. Detta motsvarar c:a 850 mill. hkr pr år och den
härför förbrukade kolkvantiteten var 1200 000 ton, vilket sålunda motsvarar c:a 1.5 kg
kol pr eff. hkr och tim., en siffra, som, med hänsyn till att flertalet
ångkraftanläggningar i vårt land numera äro stora och moderna, torde kunna anses som en ganska
sannolik siffra. Den ovan angivna kvantiteten hästkrafttimmar motsvarar c:a 625
mill. kWh.
Såsom nästa post kommer kolförbrukningen för järnindustrien. Detta bränsle
torde, såsom redan anförts, huvudsakligen användas för ugnseldning och sålunda kunna
sammanslås med den därpå följande posten för annan uppvärmning.
En kg kol kan beräknas hålla 7 000 v.e., varav dock ej allt kan tillgodogöras. Vid
uppvärmningsanläggningar med ånga eller dylikt kan uppnås en verkningsgrad av 60 %
och därutöver. Vid smältugnar och dylikt torde kunna räknas med en verkningsgrad
av 40 %. Om såsom medeltal räknas med 50 %, torde felet ej bliva alltför stort.
En kWh motsvarar 865 v.e. I vissa fall, t. ex. vid uppvärmning av rum, kan hela
denna kvantitet tillgodogöras, i andra fall blott en del därav. Man kan räkna i
genomsnitt 800 nyttiga v.e. pr kWh och finner därav, att 1 kWh vid uppvärmning motsvarar
800
ÖUTO5 = °’23kgkok
Förbrukningen av kol för uppvärmningsändamål var enligt ovanstående uppdelning
2 300000 ton, varför sålunda skulle erfordras 10 000 mill. kWh för att ersätta denna
kolkvantitet.
Redan nu användes emellertid en hel del elektrisk energi från vattenkraften. För
industriella ändamål användes omkring 1914 enligt Rosanders beräkningar c:a 1560
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
