Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Bränslen, av Edvard Hubendick - Sveriges kraft- och bränslefråga - Den förblivande låga bränsleimportens betydelse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SVERIGES KRAFT- OCH BRÄNSLEFRÅGA. DEN LÅGA BRÄNSLEIMPORTEN. 133
av krisårens bränslebrist och höga bränslepris beroende påskyndad anslutning till
vattenkraften. Kommerserådet A. F. Enström har sökt underkasta denna fråga en
närmare undersökning i en jan. 1924 publicerad uppsats, ur vilken det följande är hämtat.
Ur de importkvantiteter, vilka tidigare angivits, är det synnerligen svårt erhålla
någon översikt över utvecklingens gång, på grund av att de stora variationerna år från
år undanskymma helhetsintrycket. Genom att bilda medeltal för ett par årsgrupper
vinnes åter denna översiktlighet. På grund av krigsförhållandenas inflytande måste
emellertid åren 1917 och 1918 helt utelämnas. Åren 1912—1916 kunna för sig
sammanföras till en medeltalsgrupp och åren 1919—1922 återstå sedan till en andra.
Medeltalen för importsiffrorna för dessa båda årsgrupper återgivas i nedanstående tabell
och grafiskt i fig. 57.
Medeltal
1912—1916. 1919—1922.
Stenkol och koks 2 558 000
Bensin . . . . » 13 484 43 317
Övriga oljor . . . . » 17 126 44 126
Summa motoroljor . . . . » 30 610 87 443
Lysoljor . . . . » 102 068 58 962
Summa brännbara oljor . . . . . . . . » 132 678 146 405
Som synes har årsimporten av stenkol och koks i genomsnitt gått ned från 5.4 till
2.6 mill. ton, under det att årsimporten av bensin ökats så väsentligt som från 13 000
till 43 000 ton och importen av tyngre motoroljor från c:a 17 000 till 44 000 ton.
Totala ökningen i årsförbrukningen av lättare och tyngre motoroljor uppgår sålunda till
icke mindre än 57 000 ton, varemot står en minskning i lysoljeförbrukningen av 43 000
ton. Genom medeltalsbildningen torde årsförbrukning och årsimport kunna angivas
med samma siffror.
För att nu erhålla en uppfattning om de påvisade förändringarna kunna väntas
bliva bestående eller vara ett konjunkturfenomen, måste de olika
förbruknings-gruppernas driftförändringar undersökas.
Jämföres då först minskningen i bränsleimport med minskningen i industriell
produktionsvolym, i följd av kristiden, framgår att den förra sannolikt är proportionsvis
betydligt större än den senare. Man kan i runda tal räkna med att förbrukningen under
den första perioden, 5.4 mill. ton bränslen, fördelat sig på industrien med 3 mill.,
järnvägarna med 1 mill. och sjöfart samt diverse behov, såsom bostäder, verk och
inrättningar m. m., 1.4 mill., varav för sjöfart i runt tal 0.3 mill. Av industriens kolbränsle
kan uppskattas att 1.5 mill. ton använts för ångpanneeldning och 1 mill. för eldning av
ugnar för olika ändamål.
Bränsleförbrukningens fördelning i detalj under åren 1913—1916 finnes angiven i
den tidigare åberopade undersökning, som utförts av Kungl. Kommerskollegium. För
den senare årsperioden 1919—1922 finnes ingen sådan undersökning.
Enström påpekar att de kritiska åren 1917—1918 medförde vissa omläggningar i
driften, särskilt inom industrien, vilka i huvudsak gingo ut på dels ökad användning av
inhemska bränslen, dels tekniska förbättringar i bränslebesparande syfte, dels slutligen
elektrifiering genom anslutning till vattenverkens kraftnät. De båda senare momenten
hava ett permanent inflytande på bränsleförbrukningen. Storleken av den därigenom
uppkomna minskningen i bränslebehov söker Enström uppskatta.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
