Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Ångtekniken, av Tore Lindmark - Ångmaskinteknikens utveckling intill våra dagar - James Watt och hans betydelse för ångmaskintekniken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ÅNGMASKINTEKNIKENS UTVECKLING. JAMES WATT.
205
att dessa kunde utveckla 33,000 »footpounds» pr minut. Detta motsvarar 76 mkg pr
sekund, ett värde å hästkraften som England alltsedan dess använder. I länder med
metersystemet har en hästkraft senare bestämts till 75 mkg pr sekund. Watt lyckades
få in denna arbetsenhet i allmänna medvetandet.
Vi hava hittills följt Watts verksamhet i den mån den omfattat själva ångmaskinen
och dess detaljer. Ångpannan har däremot endast helt flyktigt behandlats i det före-
Fig. 104. Wattmaskin i Kensington-museet i London.
gående. Man kan även utan överdrift säga att ångpannan under hela ångmaskinens
utveckling allt intill våra dagar fått stå avsevärt tillbaka i intresse och utveckling i
jämförelse med själva ångmaskinen och detta trots sporadiska kraftansträngningar att
föra ångpanneproblemet framåt. Först under de allra senaste årtiondena kan man häruti
konstatera en glädjande uppryckning, vilken i sin tur säkerligen beror därpå, att
ång-motorteknikens vidare utveckling i särskilt hög grad kommer att vara avhängig av
ångpanneteknikens utveckling. Vi återkomma emellertid härtill längre fram i detta
arbete och vilja nu endast i några spridda drag söka skildra ångpannans konstruktion
på Watts tid.
Redan Savery och Papin använde, som förut omnämnts, ångpannan skild från
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
