Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Ångtekniken, av Tore Lindmark - Ångmaskinteknikens utveckling intill våra dagar - Fartygsångmaskinens och fartygsångpannans införande och första utveckling
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ÅNGMASKINTEKNIKENS UTVECKLING. FARTYGSÅNGMASKINEN.
Fig. 143—144. Balansångmaskin till flodångare från 1830-talet.
Samuel Owen, f. 1774, d. 1854.
Även en annan
amerikansk ingenjör R.
L. Stevens nedlade ett
betydande
pioniärarbe-te på detta område.
Han gick emellertid
andra vägar än Fulton.
Han använde sig
nämligen av Watts normala
balansmaskin och
insatte denna i fartyg.
Egendomligt nog slogo
försöken gynnsamt ut,
och Stevens utbildade
på detta sätt en säregen
kombination av
balansmaskin och skovelhjul,
som ännu i våra dagar
fortlever på en del
amerikanska flodångare.
Figurerna 143—-144 visa
en dylik balansmaskin
från 1830-talet.
I Europa infördes ångmaskinen som fartygsmotor några år efter Fultons försök
i Amerika. Engelsmannen Bell lät år 1811 bygga fartyget »Comet», som försågs
med en 4 hästkrafters ångmaskin av
snarlik typ som Fultons.
I Sverige infördes ångmaskinen för
fartygsdrift redan tidigt tack vare den
engelskfödde Samuel Owens insats.
Owen föddes 1774, var
ursprungligen modellsnickare i Sohoverkstaden,
men kom till Sverige åren 1804 och 1806
som montör för uppsättning av några till
Sverige införda ångmaskiner från
Boulton & Watt. Han bosatte sig i Sverige
1806, var i 3 år verkmästare vid
Bergsunds gjuteri och anlade 1809 å
Kungsholmen i Stockholm ett järngjuteri med
maskinverkstad. Owen byggde under
årens lopp ett ganska stort antal
ångmaskiner, säkerligen efter kända engelska
mönster. Är 1816 insatte han i en
vanlig roslagsskuta en ångmaskin, som
arbetade på propeller. Figurerna 145—146
visa detta första försök. Båten kallades
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
