Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Ångtekniken, av Tore Lindmark - Ångmaskinteknikens utveckling intill våra dagar - Fartygsångmaskinens och fartygsångpannans införande och första utveckling
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
226
ÅNGTEKNIKEN.
Fig. 148. Direkt verkande Carlsundsångmaskin till ångaren
Norrköping av år 1843.
redan Symington med hans liggande maskin från år 1803. Numera önskade man helst
använda sig av vertikal eller möjligast vertikal anordning och mötte då omedelbart
svårigheten att erhålla tillräckligt lång vevstake. Man tog till en början ej nödig hänsyn
härtill, utan dimensionerade vevstakslängden endast 2.5 gånger (och därunder) så lång
som vevradien. Följden blev stora friktioner, vilka förorsakade driftsvårigheter. Så
småningom insåg man nödvändigheten av att ej konstruera vevstaken för kort.
En av de män, vilka vid
detta tidsskede kraftigast
bidrogo till fartygsångmaskinens
utveckling, var den förut
omnämnde svenske ingenjören
Otto Edvard Carlsund.
Carlsund föddes 1809 i
Karlskrona, hade svårt för
studier, men tog omsider
studentexamen. Han intresserade sig
för fartygskonstruktioner och
blev elev vid Motala Verkstad.
Vid 24 års ålder antog han
emellertid befälhavareplats å
det vid denna verkstad byggda,
ångfartyget Rosen, men gick
snart tillbaka till teknisk
verksamhet. Han konstruerade
redan 1837 en direkt verkande
ångmaskin, som upptog
mycket mindre utrymme än de då
brukliga sidobalansmaskinerna.
Denna maskin insattes på
ångfartyget Norrland. Åren 1839
—1842 vistades Carlsund i
England under studier av
ångmaskiner och fartyg samt
tillverkningsmetoder för dessa. Han
återvände 1842 till Sverige och
blev 1843 föreståndare för
Mo
tala Verkstad, Från detta år kan man räkna den starka utveckling, som
kännetecknade verkstaden liksom även hela den svenska ångmaskintillverkningen under
mitten av 1800-talet.
Carlsund var såväl fartygs- som ångmaskinkonstruktör. Som fartygskonstruktör
gick han i Chapmans fotspår och blev en föregångsman för den kommande utvecklingen.
Vi måste här begränsa oss till att behandla Carlsunds insats som ångmaskinkonstruktör.
Motala Verkstad tillverkade redan 1843 en direkt verkande ångmaskin för ångaren
»Norrköping». Figur 148 visar densamma. Maskinen var vertikal med underliggande
cylinder. Den måste upptaga minsta möjliga utrymme i höjd för att ej hjulaxeln
skulle komma för högt. Slaglängden kunde då ej bliva stor och vevstakslängden valdes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
