Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Ångtekniken, av Tore Lindmark - Ångmaskinteknikens utveckling intill våra dagar - Fartygsångmaskinens och fartygsångpannans införande och första utveckling
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ÅNGMASKINTEKNIKENS UTVECKLING. FARTYGSÅNGMASKINEN.
227
dessutom kort, visserligen längre än enligt tidigare engelsk princip, men dock ej mer
än c:a 3 gånger vevradien. Maskinen hade två lika stora cylindrar med skilda pumpar
och slider, men gemensamt slidskåp. Sliderna voro av vanlig plantyp. Omkastning
av maskinens rörelseriktning skedde på förut beskrivet sätt med lös excenter.
Ångtrycket var lågt, c:a 1 atm. övertryck, vid den första maskinen av denna typ.
Så småningom ökades det dock till 3 atm. övertryck. Maskinerna arbetade
naturligtvis med kondensering. Luftpumpen drevs från pistontvärstycket.
Carlsund byggde även, fastän först på
1860-talet, enligt engelskt mönster s. k.
»trunkmaskinen. En sådan avbildas i figur
149. Genom trunkkonstruktionen kunde
vevstaken dimensioneras längre utan att öka
höjdmåttet. Den var i maskinen i fråga 4.3
gånger vevradien. Omkastningen utfördes
här på mera fullkomnat sätt än vid den
föregående typen, nämligen med två fasta
excenterskivor och excenterbåge. Vi
återkomma längre fram till denna konstruktion.
Carlsund konstruerade ett flertal
propellerångmaskiner, den första redan år
1843. Figurerna 150—151 visa en sådan.
Den bestod av två självständiga cylindrar
verkande på gemensam axel. Cylindrarna
voro snett uppställda och togo därför
relativt litet utrymme i anspråk.
Maskintypen, som efter konstruktören
benämndes »Carlsundska vinkelmaskinen», vann stor
utbredning.
Carlsunds stora betydelse för
ångmaskinutvecklingen låg i hans beundransvärda
konstruktiva skicklighet. Han införde
visserligen ej några nya stora tankar, men han
formade de förut kända maskinelementen
till ett utomordentligt fulländat helt, som
vann de på detta område kräsna
engels
männens stora erkännande. Carlsund medverkade på ett mycket kraftigt sätt till
propellerns allmänna användande. På världsutställningen i Paris 1855 utställde Motala
Verkstad tvenne- Carlsunds ångmaskiner, och den ena av dessa, en 30 hästkrafters
propellermaskin, erhöll utställningens stora guldmedalj. Som bevis på engelsmännens
uppskattning må nämnas att den engelska regeringen år 1859 förärade Carlsund en
hedersgåva till erkännande av hans stora insatser på detta område.
Carlsund var under 27 år ledare för Motala Verkstad och hans eminenta egenskaper
som konstruktör och chef gav denna verkstad en på fartygs- och ångmaskinområdena,
fullständigt suverän ställning.
Carlsund var en sträng herre med häftigt och i viss mån nyckfullt lynne. Han var
emellertid samtidigt redbar, godhj ärtad och rättvis och sökte på gammalpatriarkaliskt
vis ordna på bästa sätt för såväl ingenjörer som arbetare.
Fig. 149. Carlsunds trunkmaskin från 1860-talet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
