Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Ångtekniken, av Tore Lindmark - Ångmaskinteknikens utveckling intill våra dagar - Fartygsångmaskinens och fartygsångpannans införande och första utveckling
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ÅNGMASKINTEKNIKENS UTVECKLING. FARTYGSÅNGMA SKINEN.
229
kolvar kunde åverka vevar under en viss vinkel mot varandra. Detta lyckades genom
att mellan högtrycks- och lågtryckscylindrarna införa ett rum för ångan, den s. k.
re-ceivern. Dennas uppgift blev att taga emot ångan från högtryckscylindern, innan den
kunde införas i lågtryckscylindern, och att samtidigt utgöra ett »genomfartsrum» för
ångan som en utjämnande behållare, i arbetssätt i viss mån motsvarande de kända
luftklockorna.
Denna nya konstruktion, vilken visade sig medföra de mest betydande
konsekvenser för hela ångmaskinsutvecklingen, infördes av den framstående holländske
ingenjören G. M. Röntgen. Denne byggde år 1829 de första ångmaskinerna av denna typ.
Figur 153 visar en av dessa. Som framgår av figuren lågo högtrycks- och
lågtryckscylindrarna i c:a 30° lutning mot varandra. Det förefanns således ingen död punkt.
Bakom lågtryckscylindern låg luftpumpen.
Röntgen hade fullt klart för sig de utvecklingslinjer, vilka ångmaskintekniken
borde välja. Han förutspådde sålunda trippel- och kvadrupelexpansion samt även
ångans överhettning
mellan cylindrarna. Under
åren 1829—1845
utvecklade Röntgen en
livlig verksamhet och
byggde ett flertal
far-tygsmaskiner efter sitt
nya system. Det
oaktat slog typen ej
omedelbart igenom, utan det
dröjde 20 år innan detta
genombrott skedde.
Skälen härtill ligga ej så
långt borta.
Ångtrycken voro under tiden
före 1850 fortfarande i regel mycket låga, och den successiva expansionens ekonomiska
betydelse framträder egentligen vid något högre ångtryck. Först på 1860-talet började
ångtrycken allmänt överstiga 5—6 atm. övertryck, men då framträdde även det
verkliga behovet efter ångans successiva expansion i till en början två, sedan vid
ytterligare tryckstegring tre och fyra cylindrar. Denna utvecklingsperiod tillhör emellertid
ett senare kapitel.
En ofantligt viktig impuls i fartygsångmaskinens utveckling blev införandet av
propellern. Vi hava redan sett hurusom Owen gjorde ett famlande försök i denna
riktning. Det blev emellertid en annan berömd svensk man, John Ericsson, som löste
propellerfrågan och därmed inskrev sitt namn, förutom på många andra områden, även
på fartygsångmaskinens.
Fig. 153. Röntgens ångmaskin med successiv expansion.
John Ericsson föddes den 31 juli 1803 i Färnebo socken i Värmland. Hans
mekaniska anlag trädde mycket tidigt i dagen och hans ovanliga begåvning väckte
uppmärksamhet hos många, bland dem Göta Kanals berömde upphovsman greve Baltzar
von Plåten, som sedan blev hans gynnare under yngre år. Jämte sin broder, den
sedermera berömde järn vägsbyggaren Nils Ericson, utnämndes John Ericsson vid
ungefär 14 års ålder till kadett vid Flottans mekaniska kår och blev snart nivellör i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
