- Project Runeberg -  Uppfinningarnas bok / II. Brännmaterialier, värmemotorer, kompressormaskiner /
315

(1925-1939) [MARC] With: Sam Lindstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Ångtekniken, av Tore Lindmark - Ångpannor - Olika eldstäder och eldningsapparater

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ÅNGPANNOR. OLIKA ELDSTÄDER OCH ELDNING8APPARATER. 315

Planrost framför pannan (i s. k. förugn) användes vid olika pannor, även
eldrör-pannor. Denna anordning är ej lämplig för kolbränsle, emedan verkningsgraden i följd
av den betydande strålningen från ugnen lätt sjunker och. även ugnens tak har svårt
att uthärda den starka hettan från fyren. Vid fuktiga bränslen passar däremot
anordningen synnerligen väl. Dessa Ugnar arbeta i regel som halvgasugnar. Vi återkomma
senare till desamma.

Trapprost.

Trapprosten utgöres av ett antal horisontala plattor, vilka äro upplagda i en viss
lutning, vanligen 20—30°. Figurerna 281—282 visa en bild av denna rost. Bränslet
inmatas i överdelen och arbetar sig så småningom nedåt i den mån det förbrinner och
friskt bränsle pressar på uppifrån. När bränslet brunnit ut fullständigt återstår askan,

Fig. 281—282. Trapprost.

som samlas på en plåt, vilken kan skjutas undan eller vickas upp, så att askan
nedfaller i askrummet. I stället för nyssnämnda plåt användes vanligen en mindre
planrost som avslutning nedtill. Härigenom får med askan eventuellt följande
oförbränt bränsle tillfälle att brinna ut.

Trapprosten användes endast för mindervärdiga bränslen, såsom brunkol, torv,
flis, sågspån och dyl. Orsaken härtill är tydlig. Vid stenkol bildas vanligen mer eller
mindre besvärlig slagg. Vid trapprost skulle behövlig slaggning bliva nästan omöjlig
att utföra, emedan slaggen kryper in mellan rostplattorna och sätter sig fast. Vid
mindervärdiga bränslen åter, vilka lätt falla sönder, men ej slagga, är däremot trapprosten på
sin plats. Den vid planrost lätt erhållna spillningen av bränsle förhindras genom
trappornas anordning. Oaktat trapplåtarna utsättas för bränslevärme på båda sidor är
faran för deras uppbränning ganska ringa. Dels samlas nämligen skyddande aska å
plåtarnas överytor, dels skyddas plåtarna genom bränslets fuktighet.

Trapprosten bör ej, annat än i undantagsfall, anbringas inuti pannan, utan i stället
antingen under eller framför densamma.

Vi se av figurerna 281—282 att bränsleskiktets tjocklek kan förändras med en
skjut-bar plåt. Om bränslet utgöres av brunkol eller torv inkommer det i kompakta klumpar och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 18:16:47 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/uppfbok/2/0327.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free