Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Ångtekniken, av Tore Lindmark - Ånglokomotivet, av Carl Flodin - Ramverk och axlar med hjul
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ÅNGLOKOMOTIVET. RAMVERK OCH AXLAR MED HJUL.
455
Kurvradie m 180 210 250 300 400 500
Axelavstånd m 3.2 3.6 3.8 4.1 4.8 5.4
Tabell XVI. Största fasta axelavstånd för gång i kurvor.
hindrat genom kurvorna. Vid gång i dessa bör, särskilt å snälltågslokomotiv, den
främre axeln eller boggin kunna förskjutas så mycket, att lokomotivet föres genom den
å linjen förekommande minsta kurvan såväl av det eller de förskjutbara hjulparen,
som av det närmast efterföljande fasta hjulparet. Om detta ej inträffar, föreligger
fara för urspårning, emedan de i regel mindre belastade boggiaxlarna endast kunna
upptaga så stor del av förningskrafter, som
svarar emot hjulbelastningen.
Vid den i fig. 544 visade
axelanordningen är lokomotivboggins största sidoutslag
55 mm. Detta medgiver, att om
lokomotivets bakaxel går radiellt, yttre hjulets fläns
vid såväl första boggiaxeln som första
kop-pelaxeln kan löpa mot yttre skenan i 300
m:s kurva. För att säkert kunna bedöma
axlarnas ställning i förhållande till skenorna, då
lokomotivet står i kurva, användes enligt
Roy följande skalor vid uppritandet. För
hjulavstånden —-—, för spårutvidgningen och
$ x y
spelrummet mellan hjulflänsen och skenan
å rakt spår - samt för kurvradien ––-———.
x x X y 2
Därvid erhålles boggiutslaget i skala - samt
x
vridningsvinkeln y gånger större än den
verkliga. Uppritas t. ex. hjulavstånden i skala
— samt önskas boggiutslaget i full skala,
x = 1, så skall kurvradien uppritas i skala
1 _ 1
20“^ ~
Boggin kan vara en- eller tvåaxlig. Den
enaxliga boggin utföres vanligast vridbar
kring en punkt, belägen bakom axeln på ett
l X R
avstånd av –––-, där l är boggins utslag,
a
R är kurvradien och a är avståndet mellan
boggiaxeln och den fasta axel eller punkt å
lokomotivets mittlinje, som går radiellt. En
dylik boggie benämnes bisselboggi eller
en-axlig stjärtboggi. Den tvåaxliga boggin, som
Fig. 544. Inställning i 300 m kurva av statens järnvägars lokomotiv litt. B med tender.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
