Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Varmluftsmaskinen, av Edvard Hubendick
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
JOHN ERICSSONS VARMLUFTSMASKIN.
637
rade energibehov kunde gå fram då kolen voro slut, och denna väg såg han i solmaskinen;
den maskin vilken direkt av solstrålningen skulle alstra mekanisk energi i en med
solvärmet eldad värmemotor. Detta stora program är det som tekniken alltjämt strävar
att fullfölja.
År 1833 tillverkade Ericsson den första av sina varmluftsmaskiner. Densamma
var om 5 hk och väckte stort uppseende.
I en liten skrift, »The Caloric Engine», daterad London 2 dec. 1833, har John Ericsson
givit en beskrivning av sin maskin. Den där givna framställningen är ej blott intressant
såsom givande en bild av huru uppfinnaren såg på sin uppgift, utan giver även en
uppfattning om huru man över huvud taget betraktade dylika problem vid nämnda
tidpunkt. Blott 9 år förut hade Carnot utgivit sin bekanta skrift, på vilken mekaniska
värmeteoriens andra huvudsats numera är baserad. Denna skrift hade ej blivit
allmännare bekant då John Ericsson utgav sitt ovannämnda lilla arbete. Och vad som är av
ännu större vikt, den mekaniska värmeekvivalenten, på vilken mekaniska värmeteoriens
första huvudsats är baserad, upptäcktes först 9 år efter det Ericsson utgivit sin skrift.
Slutligen ansågs värmet på den tiden vara av materiell natur. Det är därför helt
naturligt att de åsikter som Ericsson förfäktar ej skola överensstämma med nutidens. Hans
skrift utgör emellertid ett dokument av sådant historiskt värde, att vi här vilja återgiva
densamma i dess helhet. Den lyder:
»De ledande principerna för denna maskin, vilka skilja densamma från alla andra
hittillsvarande maskiner som äro konstruerade för att vinna mekaniskt arbete genom
värmets förmedling, bestå däri att det värme, som till en början erfordras för att sätta
maskinen i rörelse, återföres genom en särskild överföringsprocess och därigenom är
bestämt att verka om och om igen, i stället för att, såsom vid ångmaskiner, inkastas
i en kondensor eller i atmosfären, förslösande samma mängd bränsle.
»Det välkända fenomenet, att temperaturen, eller värmets kvalitet, alltid utjämnas
mellan kroppar, huru olika de än må vara i täthet, utgör grunden för denna nya
tillämpning. Men, före ingåendet på caloricmaskinens detaljer, är det lämpligt att taga
vederbörlig hänsyn till dess viktiga mål, nämligen — det att producera en given kvantitet
mekaniskt arbete av en kvantitet bränsle så liten att den blott utgör en del av det som
av framstående experimentatorer blivit förklarat såsom ett minimum.
»Många experiment som blivit utförda tyckas bevisa, och det är nära nog allmänt
erkänt såsom ett faktum, att en given värmemängd, meddelad till någon gasformig kropp,
producerar en likvärdig kvantitet mekaniskt arbete vid den utvidgning som det orsakar.
Och de mest noggranna experiment bevisa att förbränningen av 1 Ibs bästa kol blott
är i stånd höja temperaturen hos 9 000 Ibs vatten en grad.
»På dessa grunder har författaren till den bästa avhandlingen om ångmaskinen
vågat förfäkta, att ’vi hava föga att vänta i form av förbättring’ (se Tredgolds uppsats
om ångmaskinen sid. 118); — och han visar med en rad tabeller, att t. ex. en maskin,
använd att driva en kvarnaxel, förbrukar 7.5 till 8 Ibs bränsle i timmen för varje
hästkraft som konstant avgives till axeln.
»Då sålunda begränsning förutsades för varje vidare förbättring, togs utan tvivel
hänsyn till det faktum, att det värme, som giver rörelseförmåga åt en ångmaskin,
alltjämt är i aktivt tillstånd efter att hava fullbordat sin tjänst i cylindern; men betydelsen
av detta faktum har troligen förbigåtts, emedan det värme, som givits åt
kondensvattnet, ehuru i kvantitet detsamma som innan det meddelade rörelse till kolven, i kvalitet
är förändrat, nämligen gjort till vad som kallas latent, varigenom det har blivit odugligt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
