Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Förbränningsmotorn, av Edvard Hubendick - Bensinmotorns utveckling till automobil- och båtmotor - Båtmotorn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BENSINMOTORNS UTVECKLING TILL AUTOMOBIL- OCH BÅTMOTOR. BÅTMOTORN. 779
Fig. 1032. Bensinmotor till tulljagare.
finnas, vilka påfordra vissa olikheter. Vid en automobilmotor kan motorns inre göras
lätt åtkomligt från vagnens undersida. Det är därför vanligt att anbringa de fötter,
som uppbära motorn, fastgjutna vid vevhusets övre del samt även axellagren fästa i
denna vevhusdel. Vevhusets undre del utföres såsom en lätt huv, vars enda uppgift
är att damm- och oljetätt innesluta maskineriets rörliga delar. Genom att krypa under
vagnen kan denna huv efter lossandet av några skruvar lätt borttagas och maskinens
inre är åtkomligt. Användes emellertid en dylik maskin såsom båtmotor är maskinens
inre åtkomligt blott sedan hela
motorn avlyfts från bädden.
En båtmotor bör emellertid
aldrig rubbas från sin bädd.
Det är därför nödvändigt att de
maskinen uppbärande fotterna
äro anbragta å vevhusets undre
del, ävensom att vevaxellagren
äro förlagda i denna, såsom
exempelvis framgår av fig. 1027,
en Pentamotor. Genom demontering av maskineriets övre delar blir dess inre då åtkomligt.
Detta kan emellertid ofta vara högst besvärligt. Det för pentamotorn utmärkande är
emellertid, att konstruktionen gjorts så att demontering är synnerligen enkel och snabbt
utförd, vilket framgår av konstruktionen, fig. 1029—1031, som vi dock måste avstå
från att i detalj beskriva.
Vi nämnde här ovan ordet små om dessa båtmotorer. Detta är emellertid ett
relativt begrepp. Väl ligga flertalet maskiners effekt mellan 5 och 25 hk, men vida större
förekomma, varpå fig. 1032, en av A. B. Scania-Vabis tillverkad tulljagare maskin om
90 hk, giver ett exempel.
De båtmotorer vi hittills omnämnt hava alla varit fyrtaktmotorer. En båtmotor
arbetar emellertid under helt andra driftförhållanden än en automobilmotor och dessa
äro av den art att även tvåtaktmotorn väl lämpar sig såsom båtmotor. Maskinen arbetar
i allmänhet vid full belastning och
konstant varvantal. Vid manöver kan
en minskning i varvantal komma i
fråga ävensom tomgång, men dessa
belastnings- och
varvantalsföränd-ringar äro sällan förekommande och
begränsade. Tvåtaktmotorn kan
därför lätt lämpas för dem. Den
bensindrivna tvåtaktmotorn har nästan
undantagslöst blivit mycket enkelt
konstruerad; den måste vara enkel,
billig och lättskött, och då effektbeloppen ej äro stora betyder en relativt hög
bränsleförbrukning ej så mycket. Man har försett maskinen med ett slutet vevhus, vilket får
tjäna såsom luftpump. I detta vevhus insuges genom förgasaren en blandning av
luft-och bränsleånga, vilken vid kolvens nedgång komprimeras till 0.2 å 0.3 atm. över
atmosfärtrycket. Då kolven närmar sig slutet av sitt slag, öppnas först avloppskanalen
så att en del av de förbrända gaserna strömma ut. Därpå öppnas en kanal mellan
cylindern och vevhuset och cylindern renblåses av den nya bränsleluftblandningen.
Fig. 1033. Amerikansk tvåtaktbensinmotor för båtdrift.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
