Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Förbränningsmotorn, av Edvard Hubendick - Dieselmotorns utveckling till stationär motor och skeppsmotor - Användning av tjäroljor för drivande av dieselmotorer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
824
FÖRBRÄNNINGSMOTORN.
Man försökte då att blanda
tjär-oljor och mineraloljor, men, andra
olägenheter att förtiga, den procenthalt
mineralolja som erfordrades för
erhållande av ett gott resultat blev så stor,
att man ej ansåg sig kunna beträda
denna väg. En ringa procenthalt
mineralolja skulle däremot kunnat tolereras.
Då uppstod den tanken att
eftersom mineralolja lätt och säkert lät
antända sig så borde problemet kunna
lösas på sådant sätt att antändningen
gjordes genom insprutande av en liten
kvantitet bergolja. Därefter skulle
tjär-oljan, den väsentliga delen av bränslet,
insprutas och antändas av den
brinnande bergoljan.
Denna idé förverkligades på sådant
sätt att dieselmotorn försågs med två
bränslepumpar, en för bergolja eller »tändolja» och en för tjärolja eller »driftolja». Den förra
pumpen var helt liten och införde för varje pumpslag blott någon droppe bergolja till
insprutningsorganet och denna bränslekvantitet förblev vid alla belastningar oförändrad
till sin storlek. Den senare pumpen åter var av vanlig storlek och införde en mot
belastningen svarande bränslemängd därigenom att densamma stod under inflytande av
regulatorn. Regleringen sker därvid i regel på sådant sätt att pumpen under sugslaget
insuger bränsle genom en sugventil. Då pumpens tryckslag börjar, hålles sugventilen
av regulatorn till en början alltjämt öppen så att oljan åter utpumpas i sugledningen.
Vid ett visst läge hos pumpkolven, ju senare ju lägre
belastningen är, stänger emellertid sugventilen och den
i pumpcylindern kvarvarande oljan intryckes till
insprutningsorganet.
Insprutningsorganet, fig. 1140, var ordnat för att
kunna emottaga de två slagen av olja och fördela dem
på sådant sätt att mineraloljan först insprutades i
förbränningsrummet och tände, varefter tjäroljan
inkom och tändes av den brinnande bergoljan. För
detta ändamål hade bränsleventilen två bränsletillopp
A och B. Genom A infördes tjäroljan på samma sätt
som mineraloljan vid en vanlig dieselmotor och lagrades
under lufttryck till dess nålventilen öppnades. Genom
B infördes tändoljan i ett litet därför avsett ringrum
vid nålventilens säte och blev även den där lagrad
under samma tryck som driftoljan. När nålventilen
öppnade strömmade därvid först den lilla
kvantiteten mineralolja in i förbränningsrummet och
antändes av den heta, komprimerade gasen. Den
längre upp i nålventilen lagrade tjäroljan hade längre
väg och behövde därför något längre tid för att
komma in i förbränningsrummet. Densamma inkom
Fig. 1140. Insprutningsventil med
s. k. tänddroppe.
Fig. 1139. Den föusta dubbeltverkande dieselmotorn
om 2 000 hk, byggd 1911 vid Germaniavarvet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
