Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Förbränningsmotorn, av Edvard Hubendick - Dieselmotorns utveckling till stationär motor och skeppsmotor - Användning av tjäroljor för drivande av dieselmotorer - Dieselmotorns utveckling till reversibel marinmotor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DIESELMOTORNS UTVECKLING TILL REVERSIBEL MARINMOTOR.
825
därför först sedan tändoljan kommit under livlig förbränning och antändes då av
denna låga.
Senare utvecklades tjäroljedriften därhän att tändoljan kunde undvaras och sålunda
blott ett bränsle och en bränslepump användas. Bränslet infördes däremot på samma
sätt i nålventilen som vid två bränslen i form av s. k. tänddroppe och driftbränsle. På
grund av tänddroppens ringa kvantitet åstadkom densamma vid insprutningen i
för-bränningsrummet föga lokal avkylning och kunde därför, trots att densamma bestod av
tjärolja, inleda förbränningen samt sålunda antända den efterföljande driftoljan.
Denna användning av stenkolstjäroljor har för de koksproducerande länderna
blivit av utomordentlig betydelse. Vi sågo t. ex. i föregående kapitel huru en stor
kraftstation på nära 5 000 hk drevs med tjärolja för att på så sätt förse en stad med elektrisk
ström för belysning, spårvägsdrift m. m.
Dieselmotorns utveckling till reversibel marinmotor.
Vi hava redan erfarit huru förbränningsmotorer av skilda slag erhållit användning
för marina ändamål. Detta har emellertid i allmänhet varit för relativt små behov. För
att förbränningsmotorn skulle kunna bliva en verklig skeppsmaskin måste densamma
göras manöverbar och framför allt reverserbar och denna manövrering måste kunna
ske lika lätt och säkert som vid en ångmaskin. Vid försök att genomföra detta mötte
emellertid betydande svårigheter. Principerna för manövrering och reversering voro lätta
att uppställa, men att konstruktivt genomföra dem så att en betryggande säkerhet
Fig. 1141. Schema till Hesselmans marinmotor.
uppnåddes blev länge ett av förbränningsmotorteknikens mest svårlösta problem. De
medel, mekanisk backanordning o. d., vilka användes vid små hastigtgående maskiner
med Htet moment, och vilka i själva verket äro ett kringgående av problemet, kunde
ej användas för större maskiner. Problemet måste därför erhålla en direkt lösning om
förbränningsmotorn skulle kunna få användning såsom skeppsmotor. Försök att
konstruera direkt omkastbara förbränningsmotorer började därför redan på
1890-talet, men förde ej till resultat. Äran att hava framställt den första verkligt
omkastbara skeppsmotorn tiHkommer Sverige. Redan på våren 1900 framlade nämhgen Jonas
Hesselman planen till denna maskin, men på grund av mellankommande omständigheter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
