Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Förbränningsmotorn, av Edvard Hubendick - Försök att utbilda förbränningsmotorn till lokomotivmaskin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
874
FÖRBRÄNNINGSMOTORN.
Fig. 1253. Maskinrummet i en dieselelektrisk järnvägsvagn.
grunden synes en smula av dynamon och därefter en del av motorn, i detta fall en
snabbgående dieselmotor. Anordningen har emellertid vid sidan av sina goda
egenskaper även fel. Den elektriska utrustningen blir dyr. Dylika förbränningsmötorelektriska
järnvägsvagnar eller lokomotiv hava därför fått användning för mindre effektbelopp,
från 75 till 250 hk och för tillfredsställandet av vissa begränsade trafikproblem, vilka
ej på ett lönande sätt kunna fyllas med ånglokomotiv.
Vid stora effektbelopp äro svårigheterna emellertid ännu oövervunna. Ett
snäll-tågslokomotiv utvecklar omkring 1 000 hk, det måste hava en stor dragkraft vid
igångsättning och det måste
vara lätt manövrerat och
kunna skötas av ett par
man. De första beskrivna
utvägarna låta sig då ej
användas, utan helt nya
vägar måste beträdas.
Sådana hava även föreslagits
och t. o. m. försökts.
Omkring år 1903
bildades av Dr. R. Diesel,
Oberbaurat A. Klose
och Gebrüder Sulzer
ett experimentbolag för
att bygga och
utexperi-mentera ett
dieselmotor-drivet snälltågslokomotiv.
Detta blev färdigt 1913,
då en del provkörningar
med detsamma utfördes.
Vi skola först klarlägga
den princip efter vilken
detta lokomotiv
konstruerades.
Den motoriska delen
av lokomotivet består
huvudsakligen av en med
drivaxlarna direkt
kopplad drivmotor och en av
drivmaskinen fullkomligt oberoende hjälpmaskin. Denna senare, som utvecklar x/6 å x/4
av den förras effekt, framställer tryckluft med vilken drivmotorn kan drivas vid
igångsättning av tåget, stora stigningar o. s. v. Drivmotorn kan därvid gå med mycket stor
fyllning såsom tryckluftmotor och sålunda avgiva en stor dragkraft trots den relativt
lilla effekten. Hastigheten blir däremot mycket liten. För att tillfälligtvis kunna
förstärka hjälpmaskinens effekt är mellan denna och drivmaskinen inkopplade
trycklufts-behållare, vilka uppladdas då drivmaskinen arbetar såsom förbränningsmotor och
vilka urladdas vid t. ex. tågets igångsättning. Av den schematiska skissen, fig. 1254,
framgår anordningen av driv- och hjälpmaskinen. A är den med drivaxlarna B kopplade
drivmaskinen. Denna maskin måste kunna gå både fram och back. C är hjälpmaskinen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
