Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Förbränningsmotorn, av Edvard Hubendick - Compoundmotorn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
COMPOUNDMOTORN.
879
bliva mycket bättre än med en encylindrig maskin.» Vi skola här ej ingå på kritik av
denna Diesels slutledning. Det må vara nog sagt att medan Diesel ej såg den verkliga
möjlighet anordningen bjöd, väntade han sig en fördel som ej fanns utöver vad han
kunde uppnå vid sin vanliga motor. Att han å andra sidan ej såg den förefintliga
möjligheten är ganska ursäktligt, ty det behov densamma kan fylla förefanns ej på den tiden.
Redan 1894 började Diesel utkonstruera denna maskin och 1897 började försöken
med densamma. Fig. 1264 och 1265 visa fotografier av densamma. Det var en rätt
betydande experimentmotor som utförts. Förbränningscylindrarnas diameter var 200
mm, expansionscylinderns 510 och kolvstångens 80. Samtliga kolvars slaglängd var
400 mm och varvantalet 150 pr min.
Vid försöken visade sig först och främst att den förkomprimerade luften avkyldes
för mycket i det kärl i vilket den infördes, varför detta avlägsnades och luften fördes
Fig. 1264. Diesels compoundmotor.
Fig. 1265. Diesels compoundmotor.
direkt in i förbränningscylindern. Emellertid visade det sig att mycket stora
värmeförluster, vilka ej kunnat förutses, uppstodo vid gasernas överströmmande från hög- till
lågtryckscylindern. Dessa uppgingo till 11.8 % av det tillförda värmet eller närmare hälften
av det värme som omsättes till arbete i en encylindrig motor. Dessa förluster hade
till resultat att hela förslaget var förfelat. Diesel slutar sin redogörelse över
compound-motorn med följande ord: »Jag måste därför med smärta bära mina stora
förhoppningar om att kunna väsentligt överträffa encylindermotorns värmeomsättning till
graven. Men kanske förhindrar den korta skildringen av dessa försök och den
vetenskapliga förklaringen till misslyckandet andra att göra liknande villfarelser.»
Mot den av Diesel givna förklaringen står emellertid ett av prof. Junkers utfört
försök, vilket synes ådagalägga att de stora värmeförluster, som förstörde Diesels resultat
och gjorde dem vida sämre än vad som kunnat uppnås med en encylindrig maskin, blott
voro beroende på olämplig konstruktion av och stor längd hos dessa kanaler. Denna
observation är av betydelse för ett senare utfört försök. Innan vi ingå därpå skola vi
något mera sysselsätta oss med Junkers’ arbeten.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
