Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Förbränningsmotorn, av Edvard Hubendick - Förbränningsmotorernas tekniska och ekonomiska egenskaper
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
926
FÖRBRÄNNINGSMOTORN.
mycket som övergår för t. ex. varje 10° temperaturhöjning. Äro därvid
temperatur-gränserna trånga mellan första droppens överdestillerande och till dess all olja
överdestillerat är oljan mera homogen än om dessa temperaturgränser äro vida.
Lysolja är för dyr att numera i allmänhet användas för motordrift, då för
tändkule-motorer m. fl. billigare bränslen kunna användas och för karburatormotorer den i
allmänhet är för svårförgasad. Den kan stundom vid sistnämnda motorer ersätta bensin,
om man förvärmer förbränningsluften, men smutsar gärna motorn på grund av
ofullständig förbränning, förorsakad av att ej all olja övergått i ångform vid de
förekommande förgasartemperaturerna.
Bensin utgöres av bergoljans mest flyktiga beståndsdelar och föres i vårt land
i marknaden vanligen i tre olika kvaliteter: lätt bensin med sp. vikt 0.69 till 0.70, vanlig
bensin med sp. vikt 0.70 till 0.72 och tung bensin med sp. vikt 0.72 till 0.76. Specifika
vikten giver dock föga upplysning om bensinens lämplighet för motordrift, utan det är
även i detta fall förångningskurvan som är utslagsgivande. Detta framgår av följande
exempel. En bensinsort hade sp. vikten 0.669 och 90 % av densamma överdestillerade
mellan 45 och 120°. En annan beusinsort hade sp. vikten 0.690 och 90 % överdestillerade
mellan 68 och 85°. Enligt sp. vikten att döma borde ju den första vara den bästa
kvaliteten. Destillationen visar emellertid otvetydigt att den första är en relativt dålig
kvalitet under det att den andra är en utomordentligt god kvalitet. Den förra bensinen
är sammansatt av flera och mera skilda kolväten än den senare och sålunda mindre
homogen. Bensinens sammansättning är vanligen 15 % väte och 85 % kol. Dess effektiva
värmevärde är 10 000 till 11 000 v.e. pr kg och dess behov av förbränningsluft för
fullständig förbränning c:a 12 m3 eller 16.5 kg pr kg bensin. Bensinens flampunkt ligger
betydligt under noll och dess kokpunkt kan nedgå till 30 å 40° C. Denna olja är alltså
en utomordentligt eldfarlig vätska, som kräver de största försiktighetsmått vid dess
behandling. Den räknas i förordningen för eldfarliga oljor även till sådana av första
klass. Bensinen är ett dyrt bränsle och användes därför endast för sådana mycket
fordrande behov, där billigare och mera svåranvända bränslen visat sig omöjliga att på ett
tillfredsställande sätt använda, huvudsakligen för drift av automobiler.
Tjärolja, framställd ur stenkolstjära, är en produkt vilken på senare år fått stor
betydelse såsom drivmedel för motorer. Den innehåller betydande mängder kreosotolja
samt i övrigt kolväten tillhörande den aromatiska serien. Svårigheterna vid dess
användning ligga dels i dess svårantändlighet, dels i svårigheten att få densamma att
fullständigt förbrinna. Oljan är en mörkbrun till nästan svart vätska och har en stark
karbollukt, på vilken den tydligt skiljer sig från bergoljorna och deras destillat och med
dem besläktade oljor. Dess sp. vikt är större än vattnets, vanligen 1.04 till 1.1.
Flam-punkten ligger vid 65 å 85° C. Oljan är vid vanlig temperatur lättflytande, men kan,
beroende på renhetsgraden, vid lägre temperatur grumlas av fasta partiklar, vilka
sammansluta sig till grynliknande aggregat, bestående av utkristalliserad naftalin.
Tjär-oljans sammansättning är i medeltal 7 % väte och 90 % kol, varjämte densamma håller
en del syre samt föroreningar av svavel, vatten etc. Dess effektiva värmevärde är 8 800
till 9 200 v.e. pr kg. För fullständig förbränning erfordras c:a 10 m3 eller 13 kg luft pr
kg olja. Ett av tjäroljans större fel såsom bränsle för motordrift är, att den angriper
och fräter på metall, varigenom metalldelar i bränsleledningen så småningom fördärvas.
Då tjärolja utan tillräcklig rening innehåller ämnen vilka dels kunna skada maskinen,
dels förorsaka driftstörningar (små fasta kokspartiklar), har man i Tyskland uppställt
normalbestämmelser för leverans av tjärolja. Dessa innehålla i huvudsak följande. Tjär-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
