- Project Runeberg -  Uppfinningarnas bok / III. Elektricitetens användning /
23

(1925-1939) [MARC] With: Sam Lindstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Inledning, av A. D. Widström - Växelströmmar

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

KAPACITET.

23

formade strömmar och spänningar är den lika med cosinus för fasförskjutnings vinkeln
ep mellan ström och spänning, och uttrycket för effekten skrives därför vanligen

P — E ■ 1 • cos cp watt.

E och I äro effektiva värden. Man plägar kalla I • cos cp för strömmens wattkomposant,
det är den komposant, som är i fas med spänningen och som representerar det arbete,
som uträttas i strömkretsen. Strömmens andra komposant I • sin cp, som är 90°
fas-förskjuten i förhållande till spänningen, kallas den »wattlösa» komposanten; den uträttar
intet arbete utan representerar, som förut nämnts, den magnetiska energien, som två
gånger under varje period upptages och åter avges av det magnetiska fältet.

Kapacitet. Vi tänka oss en jordkabel, bestående av t. ex. en ledande kärna av
koppartrådar omgiven av en isolering av impregnerat papper samt utanpå isoleringen en
blymantel. Till denna kabels blymantel ansluta vi den ena polen, t. ex. minuspolen, av ett
batteri samt förbinda dessutom blymanteln med kabelns kopparkärna. Blymanteln
och kopparkärnan antaga då samma potential som batteriets minuspol. Om
förbindningen mellan kärnan och blymanteln borttages, samt batteriets pluspol därefter
anslutes till kopparkärnan, måste i anslutningsögonblicket en ström gå från batteriet
till kopparkärnan, emedan denna förut haft samma potential som minuspolen, och
alltså mellan kärnan och pluspolen finnes en spänningsskillnad lika med batteriets
polspänning. Denna ström upphör givetvis, så snart kopparkärnan uppladdats till samma
spänning som batteriets pluspol. Under den tid kabeln uppladdats, har den emellertid
upptagit en viss elektricitetsmängd, d. v. s. ett visst antal ampèresekunder eller
coulomb (1 coulomb är = den elektricitetsmängd, som strömmar fram genom en ledning
på 1 sekund, om strömstyrkan är 1 amp.).

Ur synpunkten av sin förmåga att upptaga elektriska laddningar kallas kabeln
en kondensator. En kondensator består i princip av tvenne elektriskt ledande
beläggningar (kopparkärnan och blymanteln) skilda åt av ett dielektrikum, d. v. s. ett för den
elektriska strömmen oledande ämne. Den inom den statiska elektriciteten mycket
använda Leydnerflaskan är således en kondensator.

Den elektricitetsmängd en kondensator kan upptaga är proportionell mot
potentialskillnaden mellan dess beläggningar och beror dessutom på kondensatorns allmänna
beskaffenhet och anordning, vilka egenskaper kunna sammanföras under begreppet
kapacitet. Kapaciteten växer, när beläggningarnas yta ökas, och när deras inbördes
avstånd minskas, samt är även beroende på isoleringens beskaffenhet, d. v. s. på dess
specifika förmåga att upptaga elektriska laddningar, vilken förmåga i förhållande till
tomrummet kallas isola tio nsämnetsdieZefønczteis&onstanL För luft är dielektricitetskonstanten
praktiskt taget = 1, för flytande och fasta dielektrika däremot betydligt större, så t. ex.
för mineralolja 2 å 2.3, för papper 1.8 å 2.8, för glas 6 å 7 och för porslin 5.7 å 6.8.

Kapaciteten mätes i jarad. En kondensators kapacitet är 1 farad, om den vid en
spänningsskillnad mellan dess beläggningar av 1 volt kan upptaga en elektricitetsmängd
av 1 coulomb. Som en farad är en mycket stor enhet, brukar man i allmänhet
mäta kapaciteten i milliondelar av farad. En milliondel av en farad kallas en mikrojarad.

Om en växelspänning inkopplas till en kondensators beläggningar, är den i
kondensa torn i ett visst ögonblick befintliga elektricitetsmängden (laddningen) proportionell mot
den spänning, som råder mellan beläggningarna. Om växelspänningen följer en sinusvåg
abc, fig. 12, och e är spänningens storlek i ett visst ögonblick, är den i en kondensator,
vars kapacitet är F farad, befintliga elektricitetsmängden = eF coulomb. Laddningens

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 18:17:15 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/uppfbok/3/0035.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free