Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Elektrolytiska strömkällor, av M. Möller - Ackumulatorer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
40
ELEKTROLYTISKA STRÖMKÄLLOR.
Fig. 34. Sektion av positiv
ackumulatorplatta enligt Tudors konstruktion.
Fig. 35. Samma platta som i fig. 34 sedd
från sidan.
tid även vissa fördelar, såsom en ytterst liten självurladdning, varför de fortfarande
användas i svagströmstekniken i sådana fall, där urladdningen utsträckes över mycket lång tid.
För att avhjälpa bristfälligheterna hos de positiva plattorna genomförde bröderna
Tudob en typ gjutna plattor, påstrukna med ett tunt lager massa, vilka formerades
enligt Plantés förfarande. Formeringen tog dock betydligt kortare tid men varade i
alla fall 2 till 3 månader. Den påstrukna massan upplöstes emellertid med tiden och föll
av, särskilt beroende på den livliga gasutvecklingen vid kokning.
År 1896 lyckades ackumulatorfabrikfirman
Tudor införa en mera ekonomisk Plantéformering,
genom vilken ett tillräckligt lager aktiv massa
på kort tid kunde erhållas. Detta gjorde
påstryk-ningen av aktiv massa obehövlig. Plattan
utbildades med största möjliga yta, på sätt som
framgår av fig. 34, som visar plattan i sektion,
och fig. 35, som visar plattan sedd från sidan.
Användes en dylik platta vid elektrolys som
anod i en elektrolyt, bestående av en med
svavelsyra tillsatt lösning av ett alkalisalt i en syra,
vars blysalt är lättlcsligt, så överdrages ytan av
ett lager blysuperoxid, som på några dagar får
en tjocklek, som vid det ursprungliga
Plantéför-farandet ej kunde erhållas på flera månader. Det
använda saltet, kallat formeringssalt, gör
bly-superoxiden synnerligen porös, varigenom
elek-trolytens tillträde till det friska blyet ej förhindras.
Formeringssaltet måste efter formeringen
omsorgsfullt avlägsnas, vilket sker därigenom,
att plattorna användas som katod vid
elektro-lysen, varvid blysvamp bildas. Genom skölj ning
kunna plattorna sedan befrias från saltet.
Plattorna insättas sedan som positiva plattor
i ackumulatorn. Vid första laddningen
överföres blysvampen i blysuperoxid, och plattorna
äro färdiga.
På detta sätt framställda helgjutna positiva plattor få visserligen en relativt stor
vikt men erbjuda i stället den fördelen, att den aktiva massan är mera fast förbunden
med blystommen, vilket gör, att plattorna ej bliva så ömtåliga för starka
laddnings-och urladdningsströmstyrkor. Då den aktiva massan är fördelad med liten tjocklek över
stor yta, kan kapaciteten uttagas på kort tid.
Dessa förbättrade positiva plattor framkallade behovet av mera hållbara negativa.
Det finfördelade blyet i blysvampen visar sig nämligen med tiden vilja övergå i
grov-kristalliniskt bly, varvid ytan minskas och till följd härav även kapaciteten.
Kristalli-seringen kan förhindras genom uppblandning av den före formeringen inlagda massan
med finfördelade, i elektrolyten olösliga ämnen, såsom porslinsmjöl, koks m. m. Denna
uppblandning har till följd, att massan lättare faller ur plattorna, varför desamma täckas
med tunn perforerad blyplåt. Sådana negativa plattor erhålla en flera gånger större
livslängd än de vanliga massaplattorna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
