- Project Runeberg -  Uppfinningarnas bok / III. Elektricitetens användning /
42

(1925-1939) [MARC] With: Sam Lindstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Elektrolytiska strömkällor, av M. Möller - Ackumulatorer

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

42

ELEKTROLYTISKA SPRÖMKÄLLOR.

Fig. 37. Tudorackumulator med
helgjutna plattor.

Fig. 38. Accometelement.

Element med massaplattor äro avsedda för de fall, då batteriet kan beräknas komma
att laddas med 3 å 6 veckors mellantid. De bibehålla sin kapacitet väl, även om de
få stå längre tid utan laddning.

Element med helgjutna plattor erhålla en i förhållande
till kapaciteten högre vikt än föregående men lämpa sig
bättre än dessa, då hastiga urladdningar komma i fråga.
De kunna även uppladdas på kort tid. Ett element med
helgjutna plattor avsett för telegrafändamål visas i fig. 37.

Förutom dessa element med vanliga plattor och i
övrigt normalt utförande tillverkas en del specialelement med
särskilda egenskaper.

Accomet- och Adelementen (fig. 38) äga sålunda
egenskapen att kunna stå i drift mycket lång tid, ända till 12
månader, utan efterladdning eller påfyllning. De äro
avsedda att ersätta primärelementen vid ringledningar och
liknande svagströmsanläggningar.

Element för tänd- och startbatterier till motorfordon
hava förmågan att i hög grad tåla häftiga urladdningar

och skakningar. De äro försedda med synnerligen kraftiga plattor samt hava
hårdgummiseparatorer inskjutna mellan plattorna, det senare för förhindrande av
kortslutningar genom utramlad massa.

Element för ficklampor (fig. 39) kunna bäras i vilket läge som helst, utan att syran
rinner ut. De äro fyllda med glasull, som genom adhesionskraften fasthåller största delen
av syran. Vändes elementet upp och ned, kommer
därför endast en liten mängd syra att samla sig i
elementkärlets övre del, ur vilken den ej kan rinna ut,
emedan påfyllningsöppningen är försedd med ett rör,
som går snett ned i elementet. Att fullständigt
tillsluta en ackumulator är naturligtvis ej möjligt,
då avlopp alltid måste finnas för bildade gaser.
Ficklampselementet kan laddas från en vanlig
väggkontakt i en belysningsanläggning med likström, om
en lämplig glödlampa seriekopplas med elementet.

Transportabla element
kunna utföras med betydligt mindre
vikt än stationära. Sålunda är
det ej svårt att komma upp till
30 wattimmar per kilogram
elementvikt. Givetvis blir därvid
elementets livslängd ej så stor.
De positiva plattorna tåla
endast omkring 250
urladdningar.

Juugnerackuiuulatorn. Ungefär samtidigt framställde den kände amerikanske
uppfinnaren Edison och svensken Jungner en ackumulator med alkalisk elektrolyt och
elektroder av nickel och järn. Om prioritetsrätten till denna uppfinning hava olika
åsikter gjort sig gällande. Jungner var emellertid den, som först lyckades framställa en

Fig. 39.
Ficklamps-element.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 18:17:15 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/uppfbok/3/0054.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free