Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Elektriska maskiner, av A. D. Widström - Likströmsmaskiner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
54
ELEKTRISKA MASKINER.
bortre ända förbindes med nästa ledares främre ända med en ledning, som dragés fram
inuti ringen. I en sådan förbindning induceras ingen spänning; det är ju endast de delar
av lindningen, som ligga på ringens yttre cylinderyta, som vid rotationen skäras av
kraft-linjer. Lindningen kommer på detta sätt att bilda en fortlöpande inom sig själv sluten
spiral, lindad åt samma håll runt hela ringen. Uttagen till kollektorn göras från
symmetriskt belägna punkter å lindningen, så att samma antal lindningsvarv ligga mellan två
närbelägna lameller i kommutatorn. En sådan del av lindningen benämnes en härva
och kan bestå av ett eller flera lindningsvarv; vid ringlindningen har således härvan minst
en inducerad ledare. Ett ringankare, utfört så som vi nyss beskrivit, får schematiskt det
utseende, som fig. 55 visar. Detta ankare har således 8 härvor å 2 lindningar och en
kom-mutator med 8 lameller. (I verkligheten göres antalet härvor och lameller mycket större.)
Om vi följa den inducerade spänningens riktning i de särskilda härvorna, finna vi, att
dessa spänningar mötas vid punkterna n och s å ankaret. Om därför ankaret roterar,
Fig. 55. Tvåpolig ringlindning med 8 härvor.
Fig. 56. Grammes ringankare.
men borstarna äro upplyfta, uppkommer ingen ström i ankarlindningen, emedan de
spänningar, som induceras i vänstra och högra ankarhälfterna, äro lika stora men motsatta.
Om åter borstarna läggas an vid a och & å kollektorn, vid det s. k. neutralläget, d. v. s.
de ställen, som stå i förbindelse med de punkter å lindningen, där spänningarna mötas,
kan en ström uppkomma i den yttre strömkretsen mellan borstarna. Denna ström
grenar sig då vid borstarna och flyter i två lika stora delar genom ankarets lindning i den
riktning, pilarna ange. I varje ledare är sålunda strömmen hälften av strömmen i den yttre
kretsen. Den i maskinen inducerade spänningen är lika med summan av spänningarna i de
ledare, som strömmen genomgår för att komma från den ena borsten till den andra,
d. v. s. i detta fall halva antalet av samtliga ledare vid ankarets omkrets.
Det är lätt att enligt i inledningen givna regler beräkna den spänning, som induceras
i ett ankare enl. fig. 55, om vi dessutom känna antalet kraftlinjer, som genomgå ankaret
(N) samt dess rotationshastighet i varv pr minut (n). När ankaret rört sig jämt 1/s av
ett varv, så att härvan 1 kommer i det läge, som härvan 2 i fig. 55 intar, ha tydligen
samtliga från polen utgående kraftlinjer skurits av en härva. Men spänningen är, som vi
veta, en hundramilliondel (10“s) av antalet skärningar pr sekund mellan kraftlinjerna
och en ledare. Från borste till borste i lindningen ha således skurits N kraftlinjer pr härva,
men antalet trådar pr härva är 2, således antalet skärningar — 2 N. Om ankaret behöver
tiden T sekunder för att vrida sig det ovan nämnda stycket L 8 varv, är således den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
