Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Elektriska maskiner, av A. D. Widström - Växelströmsmaskiner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
104
ELEKTRISKA MASKINER.
a15 a2 och a 3 höra till den ena borstsatsen och borstarna b15 b2 och b3 till den andra.
Borstsatserna kunna förskjutas i förhållande till varandra, men borstar tillhörande
samma sats stå oföränderligt på samma inbördes avstånd, nämligen 2/ 3 av en poldelning.
Om borstarna tillhörande satsen a stå på samma lameller som borstarna tillhörande satsen
b (d. v. s. ax på samma
lamell som b15 o. s. v.), är
tydligen statorlindningen
kortsluten, och motorn
förhåller sig på samma
sätt som en vanlig
asynkronmotor med
kortsluten sekundärlindning. Om
borstarna föras isär, t. ex.
idet läge, somfig. 115 visar,
övergår genom induktion
från primärlindningen en
viss del av den konstanta
nätspänningen till den
med kommutator försedda tertiärlindningen, och denna spänning införes från borstarna
till den på statorn belägna sekundärlindningen. Spänningens storlek bestämmes genom
det antal lindningar, som ligga mellan tvenne hophörande borstar a och b, och den kan
således regleras genom att förskjuta borstsatserna, så att respektive borstar komma
på större eller mindre avstånd från varandra. Ju större spänningen (i en viss riktning)
är, desto långsammare går motorn. Om borstarna (ax och bj) skjutas förbi varandra åt
motsatt håll mot vad fig. 115 visar, ändrar även spänningen mellan dem riktning, och då
måste även spänningen i sekundärlindningen omkastas, vilket sker genom att rotorns
omloppshastighet blir större än det roterande fältets, d. v. s. .motorns hastighet blir
»översynkron». Fig. 116 visar en dylik motor om maximalt 37 kW, reglerbar mellan 200
och 800 varv. - Den synkrona hastigheten är 750 varv. Längst till vänster utanför lagret
äro de inkapslade släpringarna anbragta. Borstförskjutningen åstadkommes med
tillhjälp av ratthjulet; vid en vridning av detta skjuter ett
kuggdrev de med (på fig. synliga) kuggsegment försedda
tvenne borsthållarringarna åt motsatta håll.
Enfaskominutatorniotorn. Redan Alex. Siemens
påpekade år 1884, att en vanlig likströmsseriemotor
borde kunna arbeta, även om den matades med
växelström, emedan fältet och strömmen i ankaret ändra
riktning i samma ögonblick, och alltså vridkraften alltid
verkar åt samma håll. Det är tydligt, att i en sådan motor
även magnetfältet måste lamineras för att förhindra
uppkomsten av allt för starka virvelströmmar. Under åren
1886—1887 gjorde E. Thomson en del undersökningar
över kraftverkningar i magnetiska växelfält och iakttog
härvid, att en kopparring, upphängd i närheten av en elektromagnet matad med
växelström, sökte ställa sig så, att den inneslöt så få kraftlinjer som möjligt,
d. v. s. den vred sig så, att dess plan blev parallellt med kraftlinjernas riktning.
Fig. 117. Thomsons
repulsions-motor.
Fig. 116. Schrages trefaskommutatormotor. A. S. E. A., Västerås.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
