Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Elektriska maskiner, av A. D. Widström - Växelströmsmaskiner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
106
ELEKTRISKA MASKINER.
Fig. 119. Fältlindningar vid
serie-enfaskommutator-motor.
gör sig emellertid på annat sätt märkbar. Borstarna kortsluta nämligen de härvor, i
vilka den största spänningen induceras, och härvid uppkomma starka strömmar, som
orsaka gnistbildning vid kommutatorn. För att minska denna gnistbildning har man dels
gått ned med växelströmmens frekvens (25, 15, ända ned till 12.5 perioder, emedan ju
under f. ö. lika förhållanden spänningen är proportionell mot periodtalet), dels anbringat
extra motstånd i ankarlindningens förbindningar till kommutatorn, samt dels försett
motorn med kommuteringspoler. De två första medlen i förening användes av
Westing-house-bolaget vid motorerna för den nyss omnämnda järnvägsdriften;
kommuterings-polerna infördes av Behn-Eschenburg vid Oerlikons enfasmotorer. Med tillhjälp av
kommuteringspolerna, som dock matas på annat sätt än vid en likströmsmaskin, alstras
vid den kortslutna härvans rörelse i kommuteringsfältet en spänning, som neutraliserar
pulsationsspänningen. Men då denna kompensationsspänning endast kan åstadkommas
vid rörelse, under det att pulsationsspänningen uppträder även när motorn står stilla,
kvarstår fortfarande seriemotorns benägenhet för gnistbildning under igångsättningen.
Fasförskjutning mellan ström och spänning förorsakas vid seriemotorn
huvudsakligen dels av den spänning, som huvudfältet inducerar i magnetlindningen, och dels av
ankarfältets självinduktion.
Fasförskjutning av den förra orsaken
kan naturligtvis ej undvikas; man
får nöja sig med att göra
spänningen så liten som möjligt genom att
använda ett svagt fält. Den andra
anledningen till fasförskjutning kan
man däremot nästan helt och hållet
undanröja genom att upphäva
ankarfältet, vilket sker medelst en i
polskorna anbragt kompensationslindning. Denna kan antingen såsom vid en
likströmsmaskin kopplas i serie med huvudströmmen eller också utföras som en kortsluten
lind-ning. I detta senare fall inducerar det växlande ankarfältet i den kortslutna lindningen
en ström, som är motsatt ankarströmmen, och som i det närmaste upphäver ankarfältet.
Den direkt matade kompensationslindningen är den mest effektiva. Fig. 119 visar en del
av ett fält till en seriemotor med alla dessa lindningar. E är magnetlindningen i
huvud-polerna, K kompensationslindningen och W magnetlindningen på
kommuteringspolerna.
Repulsionsmotorn. Seriemotorn med kortsluten kompensationslindning
bildar ett slags övergångsform till repulsionsmotorn. Vid seriemotorn enligt fig. 120
åstadkommes motorns kraftpar genom samverkan mellan huvudfältet och den i
ankarlind-ningen direkt inledda strömmen. Fältet i borstarnas riktning är endast obetydligt på
grund av den kortslutna kompensationslindningens dämpande inverkan. Vid
repulsionsmotorn fig. 121 har man samma förhållanden, så länge motorn står stilla; enda skillnaden
är, att strömmen i ankaret icke inledes direkt genom borstarna, utan alstras genom
in-duktion från den direkt matade kompensationslindningen. För att en ström skall kunna
uppstå i ankarlindningen, äro borstarna kortslutna. När motorn står stilla, är fältet
i borstarnas riktning litet, emedan endast en obetydlig spänning behöves för att
åstadkomma strömmen i den kortslutna lindningen. När motorn börjar rotera, inträder ett
annat förhållande. Genom rotationen i huvudfältet alstras en spänning mellan borstarna,
vilken motsätter sig den spänning, som genom stillastående induktion alstras av kompen-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
