Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Elektriska maskiner, av A. D. Widström - Transformatorer och omformare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TRANSFORMATORER OCH OMFORMARE. SPÄNNINGSDELARE.
119
endast en ändring av transformatorns rotationshastighet. För att kringgå denna
svårighet anbringade Lahmeyer på samma axel ännu ett litet ankare utan särskild
kommutator, vars lindningar kopplades i serie med sekundärlindningen, och som
magne-tiserades av sina egna fältmagneter. En reglering av styrkan hos detta fält
åstadkommer således en ökning eller minskning av sekundärspänningen, men inverkar icke på
likströmstransformatorns hastighet. En spänningsreglering kan även åstadkommas
utan tillsatsmaskin helt enkelt genom borstarnas förskjutning, så att ett mindre antal
av ankarets lindningsvarv deltaga i inducerandet av spänningen mellan borstarna; på
grund av kommuteringssvårigheter kan emellertid denna metod endast i vissa fall tillämpas.
Likströmstransformatorn kan lämpligen användas, då man från ett befintligt
likströmsnät vill uttaga en lägre spänning, t. ex. 50 volt (för en båglampa för en större
projektionsapparat) från ett belysningsnät med 220 volts spänning. Denna
maskintyp har emellertid ett rätt begränsat användningsområde och förekommer numera
relativt sällan.
Fig. 138.
Spännings-delare.
Spänningsdelare. Medelst en av DOLIVO-DOBROWOLSKY år 1895 uppfunnen
anordning kan man från en likströmsgenerator med en enda ankarlindning uttaga två
spänningar, den ena hälften så stor som den andra. Ehuru en dylik
maskin även kan arbeta som likströmstransformator, har den
emellertid kommit till användning huvudsakligen som generator, varvid
den större delen av effekten avgives vid den högre spänningen och
en mindre del kan uttagas vid halv spänning. För ett mindre
elektricitetsverk, som ej har ackumulatorbatteri och levererar ström till
ett treledarnät med t. ex. 2 X 220 volts spänning, erbjuda ofta
generatorer med spänningsdelare det lämpligaste sättet för
noll-led-ningens anslutning. I princip består spänningsdelaren av en
induk-tionsspole, vars båda ändar över släpringar äro anslutna till punkter
på likströmsgeneratorns ankarlindning, belägna på en poldelnings avstånd från varandra,
och till vars mittpunkt likströmsnätets nollpunkt är inkopplad. Induktionsspolen är utförd
som en vanlig transformator (dock med endast en lindning) med sluten magnetisk krets
av järn. Fig. 138 visar schematiskt ankaret till en tvåpolig generator, försedd med
spänningsdelare. Induktionsspolen är medelst släpringar ansluten till två diametralt
motsatta punkter, C och D, av ankarlindningen. Spänningen mellan induktionsspolens
ändpunkter växlar, allteftersom ankaret roterar. I det i fig. visade läget är den
tydligen lika med spänningen mellan borstarna, minskad med den spänning, som induceras
i delarna A C och BD av ankarlindningen. På grund av symmetrien äro spänningarna
i AC och BD lika, och om vardera betecknas med ea, är således spänningen mellan
induktionsspolens ändpunkter lika med likströmsgeneratorns polspänning E minskad
med dubbla spänningen ea eller lika med E — 2 ea. Spänningen mellan
induktionsspolens ena ändpunkt och dess mittpunkt, d. v. s. noll-ledningen, är hälften av detta
värde eller | E — ea. Det inses nu lätt, att spänningen mellan en borste vilken som
helst, t. ex. den positiva, och noll-ledningen är lika med spänningen i delen AC av
ankarlindningen, ökad med spänningen från induktionsspolens ändpunkt till
mittpunkten; eller lika med ea + E — ea = % E., d. v. s. lika med halva spänningen mellan
borstarna.
Om nätets båda hälfter äro olika belastade, genomgås noll-ledningen av en ström,
som är lika med skillnaden mellan strömmarna i ytterpolsledningarna. Strömmen i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
