Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Elektriska maskiner, av A. D. Widström - Transformatorer och omformare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
120
ELEKTRISKA MASKINER.
noll-ledningen grenar sig vid induktionsspolens mittpunkt och genomgår en större eller
mindre del av ankarlindningen, beroende på ankarets läge. Motståndet hos denna
senare del av strömbanan är alltså variabelt, vilket kan förorsaka blinkningar i ljuset,
om den i noll-ledningen framgående strömmen är tillräckligt stor. Ur denna synpunkt
är det fördelaktigare att göra 3 uttag, med ett inbördes avstånd av två tredjedels
poldelning, och ansluta dessa till en trefasig induktionsspole, emedan härigenom
variationerna i motståndet bli väsentligt mindre. Det är på detta sätt spänningsdelaren
vanligen anordnas.
Fig. 139. Sparkopplad motorgenerator.
Omformning av likström medelst motorgenerator. Då det gäller att förvandla
en strömart till en’ annan, är den närmast till hands liggande utvägen att använda
en motorgenerator, d. v. s. den mottagna energien omvandlas till mekanisk energi i en
motor, som användes för drift av en generator, vilken avger den önskade strömarten.
Medelst en motorgenerator kan man
åstadkomma vilken omvandling av strömarten som
helst.
T. o. m. för transformering av
likströmsspänningar är motorgeneratorn mången gång
att föredraga framför den nyss beskrivna
likströmstransformatorn, på grund av att den
avgivna spänningen på enkelt sätt kan ändras
genom reglering av generatorns fältstyrka.
Vid en dylik motorgenerator kan man, då
om-sättningsförhållandet mellan spänningarna ej
är alltför stort, med fördel använda en spar-
koppling, som är likartad med den som förut beskrivits i samband med
växelströmstransfor-matorn. Om t. ex. från ett likströmsnät för 220 volt skall uttagas en spänning av 55 volt,
kan detta ske såsom fig. 139 anger. Två stycken maskiner äro mekaniskt förbundna till
samma axel och elektriskt kopplade i serie. Den ena är avsedd för 165 och den andra för
55 volt; seriekopplade kunna de således lämna en spänning av 220 volt, lika med
nätspänningen. Maskinen på 55 volt arbetar som generator; om man antager att strömmen
på 55-voltsidan är 40 amp., lämnar den ––––-— = - därav, eller 30 amp., och
165-220––––––––––––––––––––––-4 P
voltmaskinen arbetar som motor och upptager 10 amp. från nätet. Motorns resp,
generatorns effekt är frånsett förlusterna 10 X 165 = 30 X 55 = 1 650 watt. Om en
vanlig motorgenerator utan sparkoppling användes, skulle vardera maskinen behövt
tillmätas för 2 200 watt, d. v. s. för en 33 % högre effekt.
Omformning av växelström till likström. För omformning av växelström till
likström användas ofta motorgeneratorer. Härvid sker i allmänhet samtidigt en
transformering av spänningen, i det motorn t. ex. upptager trefasväxelström av 6 000 å 10 000
volts spänning från högspänningskraftnätet och generatorn avger likström vid 440
volts spänning till fördelningsnätet för belysning och mindre energiförbrukare.
Motorn kan vara antingen en induktionsmotor eller en synkronmotor. Den asynkrona
motorgeneratorn har fördelen av enklare igångsättning; den startar från trefassidan
medelst ett vanligt pådragsmotstånd, och någon infasning förekommer icke. Vid den
synkrona motorgeneratorn är igångsättningen ej fullt så bekväm, men i gengäld kan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
