Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Det elektriska ljuset, av K. J. Laurell - Inledning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
IV.
DET ELEKTRISKA LJUSET.
Av förste ingenjör K. J. Laurell.
INLEDNING.
Belysningsmedlens utvecklingshistoria. Med den större kunskap om
naturföreteelserna, som kännetecknar människosläktets utveckling, har följt förmågan att
fullständigare kunna utnyttja naturkrafterna, varigenom människan i viss mån
gjort sig oberoende av sådana yttre naturförhållanden som värme och köld, ljus
och mörker. Eldens användning kan sägas representera det första stora steget i
utvecklingen. Som ljusalstrare har elden fortfarande vidsträckt användning, och
vi behöva därvid som exempel endast nämna fotogen-, acetylen- och gasljuset.
Särskilt för vårt land med dess långa och mörka kvällar är belysningsfrågan av mycket
stor vikt. I själva verket voro belysningsanordningarna såväl i vårt land som
annorstädes länge mycket enkla; en förändring till det bättre synes först ha inträtt med
1800-talet. Ett mera allmänt användande av den efter dåtida förhållanden utmärkta
fotogenbelysningen kom hos oss först till synes efter århundradets mitt. Före denna tid
användes för inomhusbelysningen ljusskenet från eldhärden, torrvedsstickor,
tran-lampor, vax- och talgljus m. fl. mer eller mindre primitiva ljuskällor, vilka gå vo ett svagt
och flämtande ljus, som fordrade oavlåtlig tillsyn och skötsel. För belysningen inom
större städer utomlands började lysgasen komma till användning i början av
1800-talet, men densamma infördes i Sverige först c:a 50 år senare. Dess användning ökades
raskt, så att vid början av 1900-talet gasbelysning anordnats inom de flesta städer i
vårt land.
Vi komma nu till den sista och för vår tid utan tvivel viktigaste artificiella ljuskällan,
nämligen det elektriska ljuset. Vi ha fått bevittna, huru detsamma segerrikt upptagit
striden med varje annan ljuskälla, beroende på dess hittills oanade förmåga till
anpassning. Elektriska lampor kunna nämligen utan svårighet framställas från en bråkdel
av ett normalljus till tusentals normalljus styrka, de kunna bekvämt tändas och släckas,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
