Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Det elektriska ljuset, av K. J. Laurell - Inledning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
134
DET ELEKTRISKA LJUSET.
de äro fullt driftsäkra med hänsyn till explosions- och eldfara, de förbruka ej det för
människan så nödvändiga syret samt lämna ett i kvalitativt hänseende hittills
oöverträffat artificiellt ljus. Det elektriska ljusets fördelar äro för var och en så uppenbara,
att desamma ej behöva mera ingående framhållas. På tal om den elektriska belysningens
överlägsenhet må i detta sammanhang erinras om att de elektriska lamporna, då de först
framträdde, ej på långt när voro så fulländade som nu, utan liksom alla nya uppfinningar
ledo av en mängd barnsjukdomar, vilka först efter många och långa års forskare- och
uppfinnareverksamhet övervunnos.
Ehuru ljusalstringen medelst den elektriska strömmen var känd redan i början av
1800-talet, kunde det elektriska ljuset likväl ej få praktisk användning, förrän en hel del
problem rörande den elektriska energiens alstring och distribuering lösts samt en
användbar elektrisk lampa uppfunnits. Samtliga dessa frågor hade i det väsentligaste
uppklarats intill år 1880, varför man kan räkna med den elektriska belysningens framträdande
från detta år. Sedan dess hava de elektriska lamporna undergått ständigt nya, intill
våra dagar fortskridande förbättringar. Mot slutet av 1880-talet började en del
privata elektriska belysningsanläggningar att utföras i Stockholm. Först år 1892
färdigbyggdes stadens kommunala elektricitetsverk, varför man från denna tidpunkt kan räkna
det elektriska ljusets mera allmänna införande i staden. Samtidigt började detsamma
även på andra håll i vårt land att arbeta sig fram i konkurrens med befintliga ljuskällor.
I själva verket har det elektriska ljuset först under de senaste åren och närmare
bestämt efter år 1910 fullständigt slagit igenom i och med ett allmännare införande
av de ekonomiska metalltrådslamporna och ett fullständigare utnyttjande av vår
vattenkraft.
Då det elektriska ljuset numera allmänt användes icke blott i städerna utan även
i de mest avlägsna platser på landsbygden, kunna nutidens människor ej undgå att i
det dagliga livet komma i beröring med olika typer av elektriska lampor, varigenom
behovet av att lära känna deras benämning, konstruktion och arbetssätt blivit särskilt
framträdande. Givetvis måste hithörande frågor beaktas, för att det elektriska ljusets
stora möjligheter skola på ett rätt sätt kunna utnyttjas. Ett studium av de elektriska
lamporna blir således icke blott av teoretisk utan även av stor praktisk betydelse. För
att ur såväl teknisk som ekonomisk synpunkt kunna jämföra de i marknaden
tillgängliga elektriska lamptyperna måste man först och främst göra klart för sig ljusets natur
och de viktigaste fotometriska enheterna och grundbegreppen.
Ljusets natur. Ljuset utgör som bekant orsaken till att vi medelst synsinnet till
form och färg kunna uppfatta den yttre världen i alla dess olika yttringar, ögat kan
för människan sägas vara halva världen; intet annat sinnesorgan kan på en gång till
vårt medvetande överföra så många och så skilda intryck som detta. De båda frågorna,
vad är ljus och vad förmedlar seendet, ha under alla tider i hög grad intresserat en stor
del av mänskligheten. Trots detta har det först varit vår tid förunnat att på ett
tillfredsställande sätt kunna besvara dessa frågor. Vår nuvarande uppfattning av ljuset
ansluter sig i huvudsak till den av Huygens år 1678 uppställda undulations- eller
vi-brationsteorien. Sedan Maxwell år 1865 framställt sin elektromagnetiska ljusteori, vilken
av Lorenz på 1890-talet kompletterades genom elektronteorien, ha en mängd förut
oförklarliga företeelser speciellt beträffande sambandet mellan ljus och elektricitet vunnit
sin tydning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
