Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Det elektriska ljuset, av K. J. Laurell - Bågljuset
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BÅGLJUSET. KOLENS REGLERING.
153
konstant strömstyrka. Vid de i praktiken utförda lamporna är solenoidens kärna genom
utväxling indirekt förbunden med kolstiften, varigenom en finare reglering erhålles.
För att rörelsen skall bliva lugn, användes mest en på ett eller annat sätt anordnad
luftdämpning. Vid de äldre lamporna var underkolet vanligen fast men överkolet
för-skjutbart i förhållande till ankaret, så att det genom en lämplig spärranordning
fram-matades vid ankarets rörelse. Härom mera vid beskrivning av några typiskå
lampkon-struktioner.
Om man kopplar två serielampor efter varandra i en och samma strömkrets, och om
man därvid närmar den ena lampans kol mot varandra, så stiger strömstyrkan i
lednings-kretsen. Den andra lampan kommer då att reglera på sådant sätt, att ljusbågen förlänges
och återverkar härigenom i sin tur på den första lampan. De båda lamporna komma att
oavbrutet reglera och kunna därför ej brinna lugnt. Serielampan är tydligen
oanvändbar för seriekoppling med andra liknande lampor och kan därför endast användas i
parallellkoppling. Då enligt vad vi förut sett det för en ekonomisk drift av båglampor
fordras att 2 till 6 st. skola kunna sammanföras i en ledningskrets, förklarar detta,
varför denna lamptyp snart fick lämna plats för andra konstruktioner, vilka tilläto
seriekoppling.
Shuntlampans utarbetande av Louttn, Fontaine och Mersanne kan sägas vara
ett steg i rätt riktning. Lampans principschema framgår tydligt av fig. 161 b.
Reglerings-spolen är här kopplad i parallell med ljusbågen och utförd av många varv fin tråd, varför
dess motstånd är stort. Strömmen genom shuntspolen, som enligt Ohms lag är
proportionell mot ljusbågens spänning, är mycket liten i förhållande till ljusbågsströmmen.
Då lampan ej är inkopplad, hålles det övre kolet genom en spiralfjäder eller en motvikt
på ett avstånd av c:a 5 mm. från underkolet. Vid tillslagning av lampkretsen erhålles
i första ögonblicket endast en ström genom shuntspolen. Därvid indrages
järnkärnan i magnetspolen, och kontakt åstadkommes mellan kolen. Samtidigt kortslutes
tydligen shuntspolen, varigenom magnetströmmen försvinner. Anodkolet föres därvid
uppåt av fjädern, och den önskade tändningen av ljusbågen inträffar. Vid normalt
brinnande lampa har ankaret intagit ett visst medelläge i spolen och om nu genom kolens
av-bränning ljusbågen blivit längre, minskar strömmen men ökas spänningen enligt de förut
genomgångna karakteristiska egenskaperna hos ljusbågen. Magnetspolen verkar då
kraftigare på ankaret och skjuter ned kolet, varigenom strömmen ökas och
Ijusbågsspän-ningen återgår till normalt värde. Shuntlampan reglerar således på konstant
Ifusbågs-spänning. För att denna reglering skall vara möjlig vid en strömkälla med konstant
spänning, fordras ett betydande förkopplingsmotstånd. Spänningen vid ljusbågen måste
enligt Ohms lag vara lika med nätspänningen minskad med spänningsfallet i
förkopp-lingsmotståndet, som är proportionellt mot strömstyrkan. Dessa shuntlampor kunna
seriekopplas i mindre antal, under förutsättning att tillräckligt motstånd finnes insatt
i ledningskretsen. De reglera ej fullt oberoende av varandra, som lätt inses av det
föregående och giva på grund därav gärna upphov till blinkningar i ljuset. Först med
uppfinnandet av differentiallampan (v. Hefner-Alteneck) blev regleringsproblemet
fullständigt löst.
Differentiallampan, som kan sägas vara en kombination av en serie- och en
shuntlampa, är försedd med två magnetspolar, en i serie och en i parallell med
ljusbågen. Kopplingsschemat framgår av fig. 161 c. Är lampan strömlös, ligger överkolet
genom tyngdkraftens inverkan i kontakt med underkolet. Inkopplas lampan,
kommer huvudströmmen, som genomgår ljusbågen, att magnetisera seriespolen, varigenom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
