Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Det elektriska ljuset, av K. J. Laurell - Bågljuset
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
170
DET ELEKTRISKA LJUSET.
därigenom att en högspänningsstöt på lämpligt sätt alstras, vilken joniserar gasen och
tänder ljusbågen. Ljusbågsspänningen hålles konstant genom ett seriekopplat motstånd av
järntråd. Röret utföres vanligen av glas vid lågtryckslamporna och av kvarts vid
hög-tryckslamporna, varför dessa senare ofta benämnas kvartslampor. Kvartstuben infördes
år 1906 av Küch.
Lågtryckslampan karakteriseras av en betydande längd, varierande mellan 0.5—1.5
meter, beroende på lampans ljusstyrka och spänning. Det rör, inom vilket ljusbågen
utbildas, har en diameter av c:a 30 mm. och utföres vanligen av glas. I rörets båda
ändar äro tilledningstrådarna insmälta. Strax ovanför den negativa polen är röret
kulformigt utblåst, varigenom en s. k. kondensationskammare för kvicksilvergasen
erhålles. Det är storleken på detta kondensationsrum, som reglerar gastrycket och
temperaturen samt därigenom indirekt rörets volt- och ampèretal. Som katod (negativ pol)
tjänstgör det kondenserade kvicksilvret, som anod (positiv pol) användas kroppar av
kol, järn eller volham. Vid de normala utföringsformerna anordnas röret horisontellt
eller svagt lutande samt monteras vanligen vridbart, för att ljusbågen bekvämt skall
kunna tändas.
Å fig. 180 visas glasrörets och elektrodernas utseende dels för en likströmslampa a och
dels för en växelströmslampa b.
Kvicksilverljusbågen. Vår nuvarande uppfattning av de elektriska fenomenen
i ljusbågen ger en klar och lärorik bild av kvicksilverbåglampans arbetssätt. Vi antaga,
att den lysande glastuben är fylld med kvicksilvermolekyler, kvicksilverjoner och
elektroner. Joner benämnas de positivt eller negativt laddade molekyler, som förlorat resp,
upptagit en eller flera elektroner. Det är dessa joner, som tillsammans med elektronerna
möjliggöra strömmens passerande genom gasmassan. I denna förflytta sig de
ovannämnda molekylerna, jonerna och elektronerna med mycket stor hastighet i olika riktningar
och under ständiga sammanstötningar och ombildningar. Under inverkan av det
elektriska fältet, d. v. s. de elektriska krafterna, alstras ljusbågsströmmen, som således kan
uppfattas som en kontinuerlig förskjutning av negativa joner och fria elektroner från
katoden till anoden och en relativt mycket långsammare ström av positiva joner
i motsatt riktning mot katoden. På ytan av det som katod tjänstgörande
kvicksilvret utbildas en intensivt lysande punkt, vilken hastigt förflyttas på
kvicksilverytan under livlig förgasning av metall. Från denna punkt utslungas med stor
hastighet de verksamma elektronerna, de s. k. katod strålarna, vilka förmedla ljusbågens
bildande. Den höga temperaturen bibehålies genom bombardemanget mot denna punkt
av de positiva jonerna, vilka ha en massa, som är flera tusen gånger större än
elektronernas. Om en metall upphettas tillräckligt högt, utkastas nämligen från densamma fria
elektroner (neg. elektricitetsatomer), och desto flera ju högre temperaturen är. I
förbigående kan nämnas att detta förhållande fått mycket stor praktisk användning vid
konstruerandet av de moderna röntgenrören samt de för telefonen så viktiga ventilrören.
De från katoden utslungade elektronerna träffa under sin väg molekyler eller j oner, vilka
under ljusutveckling splittras i nya joner och elektroner. Detta fenomen, som på ett
påtagligt sätt utvecklas inför våra ögon i den lysande kvicksilverljusbågen, brukar
benämnas stötjonisering.
Då fria elektroner dels utkastas från katoden, dels nybildas i själva ljusbågen, måste
deras antal alltmer ökas. Då storleken av strömmen är beroende på antalet nybildade
elektroner, måste härav följa, att ljusbågens motstånd alltmer minskas, vilket förklarar,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
