Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Det elektriska ljuset, av K. J. Laurell - Bågljuset
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
172
DET ELEKTRISKA LJUSET.
Vi komma nu till konstruktionen av växelströmslamporna. Dessa basera sig på det
förhållandet, att en växelström medelst en kvicksilverljusbåge kan rättvändas, d. v. s.
omvandlas till likström (se likriktare sid. 128). Förutom de vid den förut beskrivna
lampan använda apparaterna inbygges tillsammans med lampan en liten
transformator, vilken tjänstgör som spänningsdelare. Själva glastuben förses med två anoder,
vilka inkopplas enligt principschemat i fig. 182.
Å fig. 182 visas transformatorn inkopplad mellan punkterna a—c. Mittpunkten b
har anslutits till katoden. Växelströmspolerna äro anslutna till de båda anoderna. Mellan
dessa kan ej någon ljusbåge uppkomma, på grund av att deras temperatur ej är
tillräckligt hög för jonisering av gasen. Om vi betrakta det ögonblick, då spänningen har sitt
största värde i riktningen a—c, d. v. s. a är + pol och c —pol, kan en ljusbågsström
utbildas från den övre anoden till katoden. Efter en halv period, d. v. s. efter Vioo sekund
vid en 50 perioders växelström, har polariteten omkastats, varför en ljusbåge nu kan
alstras från den undre anoden till katoden. Följden blir, att strömmen växelvis under
den ena halvperioden går från den övre och under den andra halvperioden från den undre
anoden. I ljusbågen och förbindelseledningen till transformatorns mitt framgår således
en pulserande likström. De s. k. likriktarna för omvandling av växelström till likström
arbeta enligt detta schema. Till den fullständiga utrustningen för växelströmslamporna
höra även de förut omnämnda reglerings- och manöverapparaterna, motstånd R,
induk-tionsspole L och startningsströmbrytare.
Vid fabrikationen av ett rör till en kvicksilverlampa är det två faktorer, som äro av
särskilt intresse, nämligen evakueringen och behandlingen av metallanoderna. När en
glastub är färdig för evakuering, fylles den med ungefär dubbla den kvicksilvermängd,
som normalt skall finnas vid katoden. Tuben upphänges vertikalt i en gas- eller
varm-uftsugn samt inkopplas medelst det invid anoden befintliga anslutningsröret till en
vanlig vakuumpump. När tuben upphettats till kvicksilvrets kokpunkt, stiger den tunga
kvicksilvergasen upp, undanträngande alla främmande gaser. Denna process fortsättes
så länge, att kvicksilvret kokar mycket våldsamt, varvid glaset befinner sig nära
smält-punkten. Sedan den önskade kvantiteten kvicksilver bortkokats, igensmältes
anslutningsröret. Gastrycket inuti tuben är nu endast beroende på kvicksilvrets temperatur
och uppgår vid brinnande lampa till c:a 1 mm. (1 atm. = 760 mm.). För att frigöra
metallelektroderna från eventuellt absorberade gaser upphettas dessa under
pumpnings-processen till vitglödande temperatur genom att en växelspänning på c:a 5 000 volt
an-slutes till lampans elektroder.
Temperaturen hos den lysande gasen uppgår till c:a 125° C. vid ytan och c:a 500° C.
vid centrumlinjen. Vid anoden förefinnes ett spänningsfall av c:a 6 volt, och dess
temperatur uppgår till c:a 350° C. Spänningsfallet i ljusbågen är c:a 0.7 volt per cm.
Kvartslampan. Denna skiljer sig från den förut beskrivna glaslampan
huvudsakligen i följande avseenden: Ljusbågstemperaturen är mycket högre, varierande från
c:a 1 400° 0. i centrum till c:a 450° C. vid tubens yta. Gastrycket är c:a en atmosfär vid
normalt brinnande lampa. Spänningsfallet är c:a 10 volt per cm. Anodens temperatur
är även mycket högre än vid föregående lampa; i själva verket är anoden vitglödande
och måste därför utföras av den svårsmälta volframmetallen. Kvartstuben är ej försedd
med någon kondensationskammare, då strålningen är tillräckligt stor för att ge den
erforderliga kylningen. Ofta användas kylflänsar av kopparplåt, monterade vid
elektroderna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
