Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Det elektriska ljuset, av K. J. Laurell - Bågljuset
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
174
DET ELEKTRISKA LJUSET.
Fig. 185. Kvartslampa.
Ovanför plattan f är induktionsspolen 1 anbragt och omgiven av ett motstånd m, som är
utfört av s. k. motståndstråd med högt spec. motstånd, exempelvis konstantan eller
nickelin. Omkring denna i lampans axel placerade spole ha ytterligare monterats 6 st.
lufttomma, glascylindrar med j ärntrådsmotstånden h, som sinsemellan äro
parallellkopp-lade men däremot kopplade i serie med induktionsspolen, motståndet m och ljusbågen.
Induktionsspolen har till uppgift att hindra ljusbågen att slockna, om spänningen hastigt
skulle sjunka. På undre sidan uppbär densamma ett i sidled utskjutande järnstycke n,
som befinner sig mitt emot ett rörligt järnankare o. Detta förmedlar strömövergången
till shuntspolen och kan avbryta strömmen vid p, då induktionsspolen genomgås av
ström, på grund av att ankaret o attraheras, då induktionsspolen magnetiseras.
Då lampan inkopplas, går under första ögonblicket
ej någon ström genom kvartstuben, på grund av att
ledande förbindelse saknas mellan kvicksilverpolerna.
Däremot går en ström genom shuntspolen q. Dennas
järnkärna magnetiseras och attraherar därvid ankaret r, som
förmedelst kopplingsstången u stjälper röret, så att
kvicksilvret rinner från den positiva till den negativa polen.
Den kortslutningsström, som härigenom uppkommer,
genomgår motstånden och induktionsspolen. Denna
upp-magnetiseras, så att ankaret o lyftes och shuntströmmen
till startmagneten q brytes. Denna släpper nu lös sitt
ankare, så att kvartsröret kan återta normalt läge.
Därvid uppkommer ljusbågen, då kvicksilvret flyter tillbaka
från minuspolen till pluspolen.
Omedelbart efter tändningen tar ljusbågen endast c:a
30 volt och lyser därför svagt. Först sedan röret
fullständigt uppvärmts, upptar den full spänning, utgörande
85—90 volt vid 110 volts lampor och 165—185 volt vid
220 volts lampor. Ljusbågen lyser nu med full styrka.
Tändningstiden blir kortare ju större
inkopplingsström-men är, på grund av att ljuskroppen då måste hastigare
uppvärmas. Denna reglering av strömmen sker automatiskt av järnmotstånden,
som i kallt tillstånd ha ett htet motstånd, vilket hastigt ökar i den mån de
uppvärmas. Endast vid de större lamporna för 3.5 ampère och 220 volt eller
4 ampère och 110 volt behöva järnmotstånd användas. Vid mindre lampor på 2.5
ampère och 220 volts spänning användas ej dessa motstånd. Motståndet m är försett
med en glidkontakt för noggrann inställning av ljusbågsspänningen. Lampströmmens
storlek är även beroende på kvartstubens avkylningsförhållanden. Avkylningen
regleras genom de vid tubens poler placerade kopparblecken a och x. Strömmen växer
således, om lampan brinner utan kupa eller om avkylningen på ett eller annat sätt ökas.
Kvartsröret kan härigenom bli överbelastat, varigenom en viss risk förefinnes, att det
skall springa sönder.
Ljuset från kvartslampan är som vi redan förut lärt utomordentligt rikt på
ultravioletta strålar, vilka verka kraftigt retande på huden och framför allt på ögonen. Redan
efter några minuters bestrålning från en öppen kvartstub är denna retning tillräckligt
kraftig för att efter en tid av ett par timmar ge sig till känna genom rodnad av huden och
intensiva smärtor i ögonen, som samtidigt inflammeras. Kvartsglaset har nämligen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
