Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Det elektriska ljuset, av K. J. Laurell - Glödljuset
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GLÖDLJUSET. KOLTRÅDSLAMPAN.
181
och övertogs av ett aktiebolag, men blev slutligen nedlagd. Hos W. Wiklund i
Stockholm samt vid fabriken Svea i Sundbyberg hava även under någon tid glödlampor
tillverkats. Den senare fabriken inköptes för några år sedan av Aktiebolaget de Lavals
glödlampsfabrik Svea och flyttades sedan till Stockholm, där den betydligt
utvidgades, så att den under några år kunde räknas som ett bland huvudstadens mest
anmärkningsvärda industriella etablissement å detta område. Fabrikationen är dock numera
nedlagd. Sveriges för närvarande största tillverkare av glödlampor är A.-B.
Skandinaviska Glödlampfabriken, Nyköping, vilken utför den s. k. Skandialampan. Vidare kunna
nämnas Aktiebolaget Elektraverken med Kungslampan och A. Appelberg med
Birka-lampan. Båda dessa fabriker äro belägna i Stockholm.
Fig. 187.
Kol-trädslampa.
Koltrådslampan. Enligt vad vi förut sett, utgjorde koltrådslampan den första
elektriska glödlampa, som blev av praktisk betydelse. Ända till så sent som år 1910
användes den i större antal än någon annan glödlampstyp, men detta minskades under de
följande åren mycket hastigt i förhållande till metalltrådslampornas, så
att vid 1921 års slut antalet använda koltrådslampor kan uppskattas
till endast ett par procent av hela antalet elektriska lampor.
Vid en normalt utförd koltrådslampa anbringas koltråden, som
vanligen är böjd i en enkel, dubbel eller tredubbel slinga, inuti en
evakuerad (lufttom) päronformad glasballong (fig. 187). Den använda
koltråden utföres enligt olika sprutningsmetoder och har ett tämligen
högt specifikt motstånd (c:a 30 ohm per meter och kvmm.), vilket sjunker
med ökad temperatur. Motståndet hos koltråden vid en normalt
brinnande lampa är ungefär hälften så stort som i kallt tillstånd. Härav
följer, att lampan blir mycket känslig för spänningsvariationer, så att
om exempelvis spänningen ökas 1 %, ökar strömmen 1.2 % och
ljusstyrkan c:a 7 %. Färgen å det från lampan utstrålade ljuset är rödaktig,
beroende på att trådens temperatur endast är c:a 1 850° C. vid en normal
lampa för 3,5 watt per horisontell medelljusstyrka räknad i Hlj. De numera snart
försvunna koltrådslamporna utföras från 1 till 100 nlj. (Hlj.) styrka för de brukliga
spänningarna upp till 250 volt. De vanliga storlekarna äro 5, 10, 16, 25, 32, 50 och 100
normalljus gällande för det horisontella medelvärdet. Av dessa har 16 nlj. lampan
använts mest.
Det specifika effektbehovet varierar allt efter trådtjockleken mellan 4 och 3 watt
per Hlj. (horisontell medelljusstyrka). Ljusutbytet uttryckt i det sjäriska medelvärdet
blir c:a 0.2—0.25 Hlj. per watt. Lampans livslängd är beroende på trådens temperatur och
avtar hastigt vid ökning av ljusutbytet. Densamma begränsas därav, att lampan under
brinntiden på grund av trådens förgasning svärtas och hastigt minskar i ljusstyrka. Den
brinntid, efter vilken ljusstyrkan nedgått med 20 %, den s. k. ekonomiska brinntiden,
varierar mellan 600 och 800 timmar, allt efter den valda belastningen av tråden. Lampans
verkliga livslängd uppgår vanligen till mer än 1 000 timmar. Koltrådslamporna liksom
andra glödlampor kunna användas för såväl växelström som likström och utföras oftast
med päronformade ballonger av klarglas eller matterat glas. Genom matteringen
förloras 5—10 % av ljusmängden, men detta kompenseras delvis av en förminskad
bländ-ning.
Vid koltrådslampor med s. k. metalliserad koltråd upphettas koltråden genom en
särskild glödgningsprocess till mycket hög temperatur, så att den undergår en
egendom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
