Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Det elektriska ljuset, av K. J. Laurell - Glödljuset
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GLÖDLJUSET. VOLFRAMLAMPOR. 193
utvecklingshistoria. I själva verket var det först omkring år 1910 som dessa lampor i
större utsträckning började användas. Den äldsta föregångaren till metalltrådslamporna,
nämligen platinalampan, som redan i början av 1800-talet provades, fick ej någon
praktisk användning framför allt på grund av metallens dyrbarhet. Dessutom var dess
smält-punkt ej tillräckligt hög. Då ej någon av de vanliga metallerna kunde användas till
glödtråd, blev man tvungen att prova en mängd av de mera sällsynta metallerna, vilkas
egenskaper förut ej voro så noga kända. Ett intensivt forskningsarbete på detta område
kännetecknar sekelskiftet. Resultatet härav visade sig snart, i det att tre nya lamptyper
kort efter varandra kommo ut i handeln, nämligen osmiumlampan (1902), tantallampan
(1905) och voljramlampan (1906).
Den förstnämnda kom aldrig att spela någon större roll i praktiskt bruk, beroende
dels på det höga priset, dels på att den ej kunde utföras för högre spänning än 75 volt.
Lampan, som utfördes enl. ett av Auer v. Welsbach angivet förfaringssätt, bestod av
en sprutad tråd av metalliskt osmium, placerad i en evakuerad glasballong.
Osmium-lampan fabricerades endast en kort tid av Deutsche Gasglühlicht A.-G. Spec.
effektbehovet, räknat för det horisontella medelvärdet, utgjorde 1.5 watt/Hlj. Livslängden
var c: a 1 000 timmar.
Vi komma nu till volframlampans närmaste föregångare, nämligen tantallampan.
Denna var den första metalltrådslampa, som kunde utföras med dragen tråd. Det nu
använda monteringssättet av den långa glödtråden genom sicksackformig uppläggning
kom vid denna lampa för första gången till användning. Metalltråden utfördes enligt
en av W. v. Bolton utarbetad metod och fick liksom glödtråden vid föregående lampa
brinna i vakuum. Tantallampans fabriksmässiga tillverkning upptogs av Siemens &
Halske, som normalt utförde densamma för spänningar upp till 250 volt och ljusstyrkor
intill 50 nlj. (Hlj.). Spec. effektbehovet, hänfört till det horisontella medelvärdet, utgjorde
1.5—1.7 watt/Hlj. Livslängden angavs normalt utgöra 600—800 timmar och var större för
likström än för växelström. Tantallampan kännetecknades av stor hållbarhet mot stötar.
Denna lampa såväl som osmiumlampan tillverkas numera ej och har således endast
historiskt intresse.
Volframlampor. Det föregående ger en viss dock på långt när ej fullständig
inblick i det vetenskapliga arbete och den uppfinnarverksamhet, som föregått de nu
allmänt använda volframlamporna, vilkas goda ekonomi och övriga fördelaktiga
egenskaper till största delen möjliggjort det elektriska ljusets allmänna införande. Av
volframlamporna användas för närvarande jämsides med varandra tvenne typer, nämligen
vakuumlampor s. k. enwattslampor och gasfyllda lampor s. k. halvwattslampor. Av dessa
äro vakuumlamporna äldst; de började införas i belysningstekniken år 1906.
Glödtråden, som till att börja med framställdes som vid osmiumlampan enligt
sprutnings-metoden, kunde efter år 1910 enligt en av Coolidge utarbetad metod utföras av dragen
tråd på samma sätt som vid tantallampan, varigenom en betydligt hållbarare lampa
erhölls. Volframlampans införande betecknade ett mycket stort steg i utvecklingen,
då spec. effektbehovet kunde nedbringas vid vakuumlampan till 1 watt/Hlj. och vid
den gasfyllda lampan till 0.5 watt/Hlj.
Innan vi gå vidare i vår beskrivning av volframlamporna, kan det vara av intresse
att taga del av vidstående sammanställning av smältpunkten för de förut nämnda
metallerna, vilken på ett tydligt sätt klargör volframmetallens överlägsenhet som
material till glödtråd.
13—220535. Uppfinningarnas bok. III.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
