Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- IV. Det elektriska ljuset, av K. J. Laurell
- Glödljuset
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread.
/ Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GLÖDLJUSET. GASFYLLDA LAMPOR.
199
eller argongas). Denna gas, som vid en brinnande lampa har omkring en atmosfärs tryck,
motarbetar volframmetallens förgasning, varför samma livslängd kan erhållas vid
betydligt högre temperatur hos lyskroppen. Emellertid kommer genom gasens förmedling
en viss del av den tillförda energien att bortföras genom värmetransport. Detta yttrar
sig därigenom, att glasballongen erhåller en betydligt högre temperatur (c: a 200°) än vid
vakuumlamporna. I. Langmuir vid General Electric Co., som efter mycket ingående
undersökningar lyckades utföra den nu allmänt använda halvwattslampan, har uppmätt
det spec. effektbehovet vid volframtrådar, glödande med olika temperaturer, och därvid
kommit till följande resultat. Tabellen anger spec. effektbehovet i horisontella hefnerljus.
Temperatur. I vakuum
oberoende av
tråddiametern. I kvävgas vid en tråddiam. av
0.025 mm. 0.25 mm. 2.5 mm.
2130° 0.90 4.32 1.43 1.00
2 305° 0.57 2.28 0.84 0.62
2 460° 0.41 1.39 0.56 0.44
2 615° 0.30 0.90 0.39 0.31
2 785’ 0.23 0.63 0.30 0.24
2 970° 0.19 0.47 0.23 0.20
Med hänsyn till trådens livslängd, som ej får understiga c:a 800 timmar, är den övre
temperaturgränsen vid en gasfylld lampa enligt utförda prov bestämd till c:a 2 500° C.
Av dessa mätningar framgår, att, även om temperaturen höjes från 2 100° C. vid
vakuumlampan till 2 500° C. vid den gasfyllda lampan, skulle praktiskt ingen förbättring vinnas
i ljusutbytet för de tråddiametrar, som vanligen komma till användning vid 110 och 220
volts glödlampor. Den inslagna vägen för ernåendet av en bättre ekonomi syntes således
ej mycket lovande. Emellertid löstes frågan på ett mycket genialiskt sätt av Langmuir
därigenom, att han använde spirallindade glödtrådar. Härigenom erhölls en skenbart
större diameter av värmetråden och en mindre strålningsyta för en viss given trådlängd
och därmed mindre värmeförluster genom gasen. Spiralens diameter måste av praktiska
skäl göras mycket liten, för att densamma ej skall falla ihop och bitvis kortslutas, då
den glödande tråden genom värmet blir mjuk och förlorar största delen av sin
elasticitet.
Vid halvwattslamporna, som i övrigt utföras på samma sätt som de förut beskrivna
enwattslamporna, användes ett mera koncentrerat monteringssätt av tråden. Som
exempel visas en 220 volts lampa med cirkulärt monterad spiraltråd (fig. 199 b). Lågvoltiga
lampor för automobiler utföras med rak spiraltråd och för 6 och 12 volts spänning. De
större lamporna fyllas vanligen med kvävgas, de mindre med argongas vid 2/3 atmosfär i kallt
tillstånd. Värmeledningsförmågan är vid den senare gasen betydligt mindre än vid den
förra. Vid brinnande lampa erhålles c:a en atmosfärs tryck. Då trådtemperaturen
uppgår till c:a 2 500°, blir ljusets färg betydligt vitare och ljusintensiteten större än vid
vakuumlamporna. I varmt tillstånd är motståndet hos tråden c:a 15 gånger större än i
kallt tillstånd. Inkopplingsströmmen blir på grund härav betydligt större än
normalströmmen. En procents ändring i spänningen ändrar ljusstyrkan c:a 4 %. Livslängden vid
20 % ljusförminskning uppgår till c:a 800 timmar, men den verkliga livslängden är större.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Thu Oct 2 00:03:08 2025
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/uppfbok/3/0211.html