Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Det elektriska ljuset, av K. J. Laurell - Glödljuset - Belysningsteknik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
200
DET ELEKTRISKA LJUSET.
Om en halvwattslampa får brinna med 10 % överspänning, nedgår livslängden till
ungefär hälften.
Som orientering beträffande Ijusutbytet vid normala storlekar av halvwattslampor
angives nedanstående tabell gällande för 220 volts lampor:
Watt. Sfär. Hlj. Watt/Hlj. (sfär.). Hlj. (sfär.)/watt.
60 45 1.33 0.75
75 68 1.10 0.91
100 100 1.00 1.00
150 170 0.88 1.13
200 250 0.80 1.25
300 400 0.75 1.33
500 750 0.67 1.50
Vid 100—130 volts lampor erhålles 10—20 % mera ljus för samma energiåtgång.
De mindre lampstorlekarna uppvisa i detta hänseende den största skillnaden. Det
sfä-riska Ijusutbytet är vid de större lamporna 1.5 Hlj./watt, d. v. s. dubbelt så stort som
vid vakuumlamporna. Vid mycket stora lampor för låg spänning stiger detta värde ända
till c:a 1.6 Hlj./watt. Som vi påminna oss, utgjorde gränsvärdet för en temperaturstrålande
kropps ekonomi 10 Hlj ./watt, varav synes, att ännu ett gott stycke fattas, innan detta
idealvärde uppnås. Ljusfördelningskurvan för en normal halvwattslampa å 150 watt visas
å fig. 152 b. Densamma skiljer sig avsevärt från vakuumlampans ljusfördelningskurva,
som återgives å samma fig. 152 a.
BELYSNINGSTEKNIK.
Det elektriska ljusets kostnad. I och med införandet av det elektriska ljuset
ökades anspråken på den artificiella belysningens styrka på ett hittills oanat sätt. Då
man exempelvis vid fotogenbelysningen nöjde sig med en 14” (linjers) fotogenlampa,
som gav c:a 14 nlj. i horisontell riktning, användes numera vanligen ett par stycken 25—
50 normalljuslampor för belysning av ett ordinärt rum. Det kan vara av ett visst intresse
att i ekonomiskt hänseende jämföra dessa båda slag av belysning, och vi förutsätta
därvid, att de före kriget gällande medelpriserna voro för fotogen 20 öre per liter och för
elektrisk energi 30 öre per kilowattimme. Då en liter fotogen väger c:a 800 gram och 40
förbrukas per timme av en 14” fotogenlampa, blir kostnaden för fotogenljuset l.o öre per
timme. En 25 nlj. 220 volts elektrisk lampa erfordrar 32 watts effekt, d. v. s. en
energimängd per timme av 0.032 kilowattimmar. Då varje kilowattimme kostar 30 öre, blir
energikostnaden per timme 0.96 öre. Under normala tider kostade en 25 nlj. lampa c:a 1 kr.
i inköp, och då livslängden enligt föregående kan sättas till c:a 1 000 timmar, blir
lamp-kostnaden 0.1 öre per timme. Den totala kostnaden per timme för lyshållning av en 25
nlj. elektrisk lampa blir således 1.06 öre. Om vid fotogenbelysningen hänsyn tages till
kostnaden för lampglas, skötsel etc., ställer sig således en 25 nlj. elektrisk lampa minst
lika billig som en 14 nlj. fotogenlampa. Detta förhållande gäller även med nuvarande
priser för fotogen och elektrisk energi. För samma kostnad erhålles således enligt det
före
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
