- Project Runeberg -  Uppfinningarnas bok / III. Elektricitetens användning /
205

(1925-1939) [MARC] With: Sam Lindstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Det elektriska ljuset, av K. J. Laurell - Belysningsteknik

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

BELYSNINGSTEKNIK. INOMHUSBELYSNING.

205

belysningsverkan skall erhållas även vid större
lampavstånd, är det fördelaktigt, om
Ijusför-delningskurvan är sådan, att ljusstyrkan blir
störst ungefär 15° under horisontalplanet.
Detta kan åstadkommas på ett relativt
enkelt sätt genom införandet av en extra
glaskupa, utförd med s. k. prismaglas, varigenom
en del av de ljusstrålar, som från lampan
utgå nedåt, brytas i mer horisontell riktning.
Utseendet av en sådan
ytterbelysningsarma-tur framgår av fig. 203. Denna är dessutom
anordnad för höj- och sänkbar lamphållare,
varigenom ljuskroppens centrum kan inställas
på lämpligaste läge relativt prismakupan
(diopter- eller refraktorkupan).

Inoinhusbelysning. Med hänsyn till det
allmänna anordnandet av belysningen brukar
man skilja på tre huvudarter, nämligen direkt,
halvindirekt och helindirekt belysning, vilka
schematiskt återgivas genom fig. 204. Vid den
direkta belysningen, som åskådliggöres genom
fig. 204 a, erhålles största belysningsverkan för
minsta kostnad. Vid denna belysningsart
monteras på stor höjd spegelreflektorer,
utformade så att själva lampan är dold inuti
reflektorn. Härvid erhålles en mörk övre zon
och en kraftig belysning av golvet och av å
detsamma placerade föremål. Denna art av
belysning passar lämpligen vid mycket höga
rum, vid verkstäder, gjuterilokaler m. ro. samt
särskilt vid alla sådana platser, där ett mörkt
tak finnes. Denna belysning ger mycket
skarpa skuggor och i vissa fall genom
reflexion från blanka föremål upphov till indirekt
bländning. Ljusfördelningskurvan från en
sådan direktstrålande reflektor visas å samma
fig. Vid den halvindirekta belysningen enligt
fig. 204 b erhålles dels direkt men diffust ljus
från opalglasskålen, dels indirekt diffust ljus
från taket och väggarna. För att
åskådliggöra detta har å samma figur dels inritats
den ljusfördelningskurva, som erhålles vid
ifrågavarande armaturer, dels utseendet av
ljusfördelningskurvorna från tvenne
godtyckliga punkter av det belysta taket. Villkoret
för att denna belysningsart ekonomiskt skall

Fig. 204. Schematisk bild av a) direkt, b) halvindirekt och c) helindirekt belysning.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Oct 2 00:03:08 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/uppfbok/3/0217.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free