Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Det elektriska ljuset, av K. J. Laurell - Belysningsteknik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
206
DET ELEKTRISKA LJUSET.
Fig. 205. Gatubelysningsstolpar för 5.5 och 3.5 meters
lamphöjd och 100—200 normalljus glödlampor.
kunna genomföras är givetvis, att såväl taket som väggarna skola vara vitmålade eller
kalkstrukna. Detta gäller i ännu högre grad för den helindirekta belysningen, som å
fig. 204 c schematiskt åskådliggöres. Vid en jämförelse mellan den halvindirekta och
den helindirekta belysningen finner man, att den förra i de flesta fall är överlägsen den
senare. Vid den helindirekta belysningen, där ljuset huvudsakligen utstrålas från taket
och den övre delen av väggarna, komma de belysta föremålen, då en bestämd
strål-ningsriktning givetvis saknas, att framträda utan skuggor och med svag relief, vilket i
vissa fall kan försvåra seendet. I bländningshänseende är den helindirekta belysningen
något överlägsen den halvindirekta,
men detta är ej av avgörande
betydelse, då vid riktigt konstruerade
armaturer för halvindirekt
belysning ifrågavarande bländning kan
lämnas ur räkningen. En
kombinerad belysning genom samverkan
av direkt och indirekt ljus är utan
tvivel den lämpligaste och mest
överensstämmande med det
naturliga ljuset. Om man i ekonomiskt
hänseende jämför dessa tre
belys-ningssätt, skall man finna, att vid
en och samma belysningsstorlek den
minsta effekten erfordras vid den
direkta belysningen och den största
effekten vid den helt indirekta. En
på lämpligt sätt anordnad
halvindirekt belysning är ur alla
synpunkter den mest ekonomiska, om
hänsyn tages till ljusets kvalitet.
Utgående från en annan
synpunkt brukar man skilja på s. k.
allmän, individuell och kombinerad
allmän och individuell belysning.
Den första typen, nämligen allmän
belysning, användes, då en jämn och
god be lysnings verkan erfordras i varje punkt av lokalen. Vid individuell belysning,
som användes, för att en stark belysning skall erhållas å vissa bestämda arbetsplatser,
väljas små lampor med liten lamphöjd eller lämpliga bordsstakar. En kombination av
dessa belysningstyper användes mest, i vilket fall en relativt svag allmän belysning
anordnas över rummet i sin helhet men en stark belysning vid de särskilda
arbetsplatserna.
Ytterbelysning. Vi skola nu till slut visa några typiska belysningsstolpar och
helt kortfattat redogöra för de mest använda monteringssätten för lampor vid
gatubelysningen eller ytterbelysningen i allmänhet. Vid belysning av smalare gator är
utan tvivel att rekommendera lamparmaturens upphängning mitt över gatan på
spänn mellan husväggarna. Därvid användes vanligen en höjd av 6—7 meter och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
