Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. Elektriska ledningar och distributionssystem, av K. J. Laurell - Blanka ledningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
218
ELEKTRISKA LEDNINGAR OCH DISTRIBUTIONSSYSTEM.
svår att framställa lika
homogen som koppartråden, måste
aluminiumledningen med
hänsyn till den mekaniska
säkerheten utföras flertrådig även
vid små sektionsareor.
Vid byggandet av en
luftledning måste särskild omsorg
ägnas åt skarvarnas utförande,
för att dessa ej skola förorsaka
ledningsbrott och
driftstörningar. Varje skarvmåste icke blott vara utförd
så, att god elektrisk kontakt erhålles utan
även så, att densamma uppvisar en
mekanisk hållfasthet praktiskt taget lika med
trådens egen. Den förr så gott som
uteslutande använda lödda skarven enligt fig. 207
utföres numera ej så ofta för luftledningar,
utan ersättes av lödfria hylsskarvar enligt
fig. 208. Den å denna figur visade övre
skarven har utförts genom nitning och den undre
skarven genom skruvning av det påträdda
mjuka kopparröret. Dessa skarvförbindningar
kunna användas för såväl tråd som lina och
uppvisa en mekanisk hållfasthet som endast
med några få procent understiger den
oskarvade ledningens. Vid utförandet av en vrid-
skarv enligt fig. 208 användes ett till ifrågavarande ledningsdimension passande ovalt
skarvrör, som, sedan ledarna inskjutits i röret, medelst de å fig. 209 visade verktygen
vrides 3—4 varv åt samma håll som linan är spunnen. Hylsorna utföras av mjuk
metall och av samma material som ledningen.
Fig. 208. Hylsskarvar.
Isolatorer. Bland oledarna eller isolationsmaterialen intager luften, som vi redan
förut sett, ett av de främsta rummen, vilket har mycket stor betydelse, i det att en blank
ledning kan upphängas i luften utan att elektriciteten avviker från densamma. Emellertid
måste givetvis en sådan ledning understödjas på vissa ställen, och därvid komma
isolatorer av fasta ämnen till användning, vanligen porslin.
Då torrt trä är en god isolator, ligger det nära till hands att helt enkelt spika
fast ledningarna vid trästolpar. Detta visar sig i praktiken ej utförbart, då
erfarenheten lärt, att träet uppsuger fuktighet vid regnig väderlek och därvid blir mer
eller mindre ledande, varför en dylik ledning ofta skulle sättas ur funktion. Till
att börja med införde man därför isolatorer av glas, som fastsattes på stolparna,
men dessa isolatorer visade sig snart mindre lämpliga, dels därför att glaset ej tålde
de ute i det fria förekommande temperaturväxlingarna, då detsamma lätt sprack
sönder, dels också emedan dylika glasisolatorer snart nog kommo att användas som
mål för stenkastning av okynniga ungdomar. Man övergick i stället till
porshns-isolatorer, som visade sig vara mera motståndskraftiga mot väderlekens påfrest-
Fig. 209. Vridstänger till hylsskarvar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
