Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. Elektriska ledningar och distributionssystem, av K. J. Laurell - Blanka ledningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BLANKA LEDNINGAR. LINJEBYGGNAD.
229
glidning kan ske, då linbrott inträffar. Vid spännstolparna förankras däremot
ledningarna genom användandet av spännisolatorer eller vid stödisolatorer medelst
spänn-hankar, klämmor etc.
Å fig. 221 visas en typisk amerikansk 110 kilovolts ledning, tillhörande Shawinigan
Water Power Co., Montreal, Canada. Stolparna uppbära två trefaslinjer jämte två
jordlinor upplagda å den översta stolparmen. Den å bilden visade första stolpen
utgör en bärstolpe, den därpå följande en spännstolpe, som i större skala visas å fig. 222.
Figurerna 223 och 224 visa andra utföringsformer av bär- och spännstolpar. Å fig. 273
och 274 visas utseendet av en bärstolpe och en vinkelstolpe för den första 100 kilo
voltsledningen i Sverige, som förbinder Stockholms stads vattenkraftsanläggning vid
Dalälven, Untraverket, med ångcentralen vid Värtan strax norr om Stockholm. I samband
med beskrivningen av Statens ledningsnät visas en del typiska järnstolpar (se
figurerna 283—286).
Då särskilda omständigheter föreligga, måste specialstolpar användas, t. ex. vid
långa spänn över vattendrag med livlig sjöfart. Vid sådana ställen måste ofta höga ståltorn
uppbyggas och extra säkerhetsanordningar vidtagas för att ej någon skada skall
åstadkommas genom linbrott. Exempelvis användas 100 meter höga ståltorn för korsningen
av Rhenfloden vid Wilaer. Fig. 225 visar konstruktionen av de 60 meter höga
fackverks-stolpar, som användas vid korsning av Mälaren med en 70 000 volts ledning från
Älvkarleby kraftverk. Spännvidden är 445 meter och ledningarna äro upplagda på
segelfri höjd.
Sedan man på senaste tiden lyckats övervinna en del tekniska svårigheter vid
framställandet av en lätt och hållbar betongstolpe, har denna typ flerstädes kommit till
användning, särskilt i utlandet. I vårt land hava dessa stolpar emellertid svårt att i
ekonomiskt hänseende konkurrera med de billigare trästolparna.
Till stag och jordlinor användas vanligen varmgalvaniserade, seghärdade stållinor
med en brotthållfasthet av 50—120 kg. per kvmm.
Högspänningsstolpar skola vara försedda med en tydligt synlig röd varningsring
på c:a 1.5 meters höjd över marken. Stagen, som måste vara väl jordförbundna, skyddas
nederst och till 2 meter från marken med fastnajade stagkäppar, som målas med breda
vita och röda band. Varningstavlor uppsättas på stolparna vid mera trafikerade
platser och vägar.
Linjebyggnad. Då en elektrisk kraftledning skall planeras och byggas, måste till
att börja med kartor anskaffas över det område, där linjen skall framdragas, varefter å
dessa skisseras den ungefärliga linjesträckningen, som naturligtvis i första hand är
beroende på kraftstationens läge och de olika förbrukningsställenas relativa storlek och
placering. Man har ofta flera olika vägar att välja mellan, varför en undersökning måste
företagas beträffande den sträckning, som ur driftteknisk och ekonomisk synpunkt är
den lämpligaste. Sedan den schematiska kartan över linjen är färdig, påbörjas
stak-ningen, därvid stolpplatserna på lämpligt sätt markeras i terrängen genom i marken
nedslagna käppar och inritas på en karta med tillräckligt stor skala. Ofta kan det vara
fördelaktigt att utstaka två eller flera möjliga linjesträckningar, för att man skall
kunna bestämma, vilken som blir den billigaste. Vid större ledningsbyggen företages
samtidigt med stakningen en avvägning, så att profilkartor kunna uppgöras. Dessa
uppritas med en höj dskala, som är flera gånger större än längdskalan, exempelvis 1/400
och 1/4 000 resp. För att få antalet stolpar så litet som möjligt utan att dessa samtidigt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
