Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. Elektriska ledningar och distributionssystem, av K. J. Laurell - Isolerade ledningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
250
ELEKTRISKA LEDNINGAR OCH DISTRIBUTIONSSYSTEM.
träden såras dessa medelst en liten yxa, varvid den framsipprande mjölksaften
uppsamlas i upphängda bleckburkar, vilka tömmas i ett större kärl. Om en käpp
ned-doppas i mjölksaften och hålles över en eld, stelnar eller koagulerar vätskan, och
på detta sätt kunna genom upprepade doppningar och torkningar framställas klumpar
av rågummi på 10—20 kg vikt. Sålunda framställt rågummi visar ett randigt snitt
och innehåller ofta föroreningar, såsom kvistar, blad, sand m. m. Genom rovdrift
av de i urskogen fritt växande gummiträden höllo dessa på att utrotas, varför en
mängd kautschukplantager anlades, vilka numera lämna den huvudsakliga delen av
gummiproduktionen. Det vid plantagerna framställda rågummit är renare och av
bättre kvalité än det, som erhålles enligt föregående primitiva metod. Vid rationellt
ordnad drift tömmes växtsaften i stora behållare, där den genom svag uppvärmning
får koagulera, sedan den utspätts med vatten och silats. Rågummit pressas mellan
trä valsar till skivformiga stycken och torkas.
Allt efter framställningssättet är rågummi mer eller mindre grått eller brunt till
färgen. Det är olösligt i vatten och elastiskt vid vanlig temperatur, men blir sprött vid
avkylning och smälter lätt vid upphettning till en klibbig massa. På grund härav kan
rent gummi ej användas, utan det måste först vulkaniseras för att bliva användbart.
Om kautschuk eller gummi vid vanlig temperatur behandlas med klorsvavel eller vid
160—180° C. upphettas tillsammans med svavel, bindes detta, och gummit undergår en
väsentlig förändring och benämnes nu vulkaniserat gummi, som är mera elastiskt,
mekaniskt starkare och mindre känsligt för temperaturförändringar än naturgummit.
Dessutom får det genom vulkaniseringen bättre elektrisk isolationsförmåga och högre
genom-slagshållfasthet. En kopparledning, som överdrages med vulkaniserat gummi, måste
alltid skyddas för anfrätning av svavlet genom en kraftig förtenning. Innan vi närmare
ingå på själva gummifabrikationen, skola vi som hastigast beröra de viktigaste slagen
av gummiisolerade ledare, deras benämning och konstruktion samt de fordringar, som i
mekaniskt och elektriskt hänseende ställas på desamma.
Enligt av elektriska standardiseringskommittén utarbetade »normer för isolerade
ledningar» skiljes vid konstruktion och provning av gummiisolerade ledningar på följande
huvudgrupper, nämligen: ledningar för fast förläggning, för belysningsarmaturer och för
anslutning till rörliga strömförbrukare. Gummiisolerad ledning med blyarmering
benämnes enligt dessa normer vulkaniserad gummiblykabel. I de allmänna
bestämmelserna föreskrives följande. Koppar, avsedd för ledningsändamål, skall hava högst
17.84 ohms motstånd per km. längd och 1 kvmm. area vid + 20° C. Skarvning måste
ske genom silverlödning eller elektrisk svetsning. Eldförtenning användes vid
vulka-niserade gummiledningar. Gummiisoleringen skall bestå av minst 33.3 % bästa
naturkautschuk, innehållande högst 6 % i aceton lösliga beståndsdelar. Av andra organiska
ämnen får högst 3 % kolväten tillsättas, under det att övriga beståndsdelar skola utgöras
av mineraliska ämnen och för vulkaniseringen erforderligt svavel. Under tillverkningen
skall varje vulkaniserad gummiledning efter vulkaniseringen provas i vatten av högst 25° C.
med minst 2 000 volt växelström. Enligt gällande författning (n:r 782, 1917) få
gummiisolerade ledningar för olika standardareor högst belastas med följande strömstyrkor:
Koppararea i kvmm: 0.5, 0.75, 1, 1.5, 2.5, 4, 6, 10, 16, 25, 35, 50, 70, 95.
Strömstyrka i amp.: 7.5, 9, 11, 14, 20, 25, 31, 43, 75, 100, 125, 160, 200, 240.
I ovanstående sammanställning ha de mest använda areorna angivits. För grövre
ledningar hänvisas till den fullständiga tabellen i författningssamlingen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
