Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. Elektriska ledningar och distributionssystem, av K. J. Laurell - Ledningsanläggningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
266
ELEKTRISKA LEDNINGAR OCH DISTRIBUTIONSSYSTEM.
Fig. 270. Matare- och fördelningsledningar.
Man har även haft tanke på att ytterligare utveckla principen för treledarsystemet
och alltså använda t. ex. ett femledarsystem. Vinsten med denna anordning blir
emellertid gentemot treledarsystemet ej stor. Om man nämligen vill använda en lampspänning
av 220 volt, skulle sålunda de olika ledningarna få följande spänningar. Nolledningen är
som förut spänningslös, och på vardera sidan om denna ligga två ledningar, av vilka den
ena har + 220 och den andra — 220
volts spänning till jord. På vardera
sidan om dessa skulle man ha
ytterligare två ledningar med en
spänning till jord av plus och minus 440
volt resp. En så stor spänning som
denna är allt för farlig för att
kunna tillåtas vid vanliga
belys-ningsanläggningar. Ännu mera
riskabel är då spänningsskillnaden
mellan ytterpolerna, som blir icke
mindre än 880 volt. För att kunna
använda ett sådant femledarsystem,
måste man sålunda minska
spän
ningen mellan de olika ledarna, men i så fall blir det billigare att använda det vanliga
treledarsystemet och mata detta med en spänning av 220 volt till jord. Denna
spänning är, som vi redan förut påpekat, den högsta, som lämpligen kan tillåtas för vanliga
belysningsinstallationer, då den ej gärna kan förorsaka svårare olycksfall, även om
tämligen oerfarna och ej sakkunniga personer begagna strömmen. Ett femledarsystem
av ovan beskrivna utförande kommer enligt lagen att betraktas som en
medelspän-ningsanläggning.
Treledarsystemet, som huvudsakligen användes vid likströmsanläggningar med
standardspänningarna 2 X 110 och 2 X 220 volt, har sin största betydelse för
stads-elektrifiering. För landsbygdselektrifiering användes trefas växelström på analogt sätt
Fig. 271. Fyrledarsystem för växelström.
anordnat med nolledning, och vi komma då till det s. k. fyrledar systemet för
växelströms-distribuering. Vid detta system upplägges sålunda på stolparna tre kopparledare på
isolatorer och en blank, jordförbunden ledning. De tre isolerade ledningarna anslutas
till en stolptransformators poler och jordledningen till dess nollpunkt. Dessa
anläggningar utföras för standardspänningarna 190, 220 och 380 volt, hänfört till
huvudspänningen. Trefasmotorer, som inkopplas, utföras för dessa spänningar, under det att lamp-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
