Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. Elektriska ledningar och distributionssystem, av K. J. Laurell - Ledningsanläggningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
268
ELEKTRISKA LEDNINGAR OCH DISTRIBUTIONSSYSTEM.
Fig. 273. Bärstolpe för 100 kV vid kraftledningen
U ntra—Stockholm.
även under ogynnsammaste väderleksförhållanden c:a 250 kV överslagsspänning till
jord. Vid fullbelastad linje, då 30 000 kW uttagas, är linjespänningen 100 kV vid Untra
och 90 kV vid Värtan. Driftsäkerheten vid denna första svenska 100 kV linje har varit
synnerligen god, då inga nämnvärda fel inträffat sedan anläggningens igångsättande
hösten 1918. Som orientering kan nämnas, att från Untralinjen uttogs år 1924 en
energimängd av i runt tal 130 millioner kilowattimmar.
Vid Värtaverket nedtransf orm eras den från Untraverket kommande vattenkraften
till 6 000 V., utgörande den distributionsspänning, för vilken ångcentralen vid Värtan
ursprungligen byggts, varigenom
parallelldriften mellan de båda verken
underlättas. Från samlingsskenorna
vid Värtan distribueras 6 000 volts
trefasenergi genom under
jordskablar till de olika understationerna,
där omformning sker till likström av
2 X 220 volts spänning för ljus och
kraft samt 580 volts spänning för
spårvägar. För storindustri, där
större kraftbelopp uttagas,
tillhanda-hålles direkt 6 000 volts
trefasström. Denna fördelning sker från
såväl Värtan som
understationernas högspänningssamlingsskenor och
därvid tillämpas det s. k.
ringsystemet, vilket innebär att från en
station kablar utläggas från abonnent
till abonnent och åter till stationen.
Normalarean för
högspänningskab-larna i Stockholm är 3 X 95 mm2.
Avståndet från Värtan till
understationerna varierar från 2.5—8.2
km fågelvägen räknat.
Högspän-ningskablarna nedläggas på en
meters djup i körbanans mitt, under
det att lågspänningskablarna
förläg
gas under gångbanan på 0.7 meters djup (se fig. 246). Trefaskablarnas totala längd
utgjorde vid 1922 års slut c:a 243 km.
Som exempel å ett typiskt 2 X 220 volts fördelningsnät i Stockholm angives å fig.
275 en del av nätet omkring omformarestationen vid Regeringsgatan, den s. k.
Brunkebergs-stationen. Varje linje betecknar här 2 isolerade och 1 blank ledning. Kabellådor
uppsättas vid alla gatukorsningar för normalt 2x4 kablar och vid alla tryckpunkter för
2x6 kablar. Kablarna skyddas för överbelastning genom säkerhetsmetaller insatta i
dessa kabellådor (se fig. 253). Fördelningskablarnas längd utgjorde vid 1922 års slut
573 km. och de erforderliga matarledningarna 298 km. Den sammanlagda längden av
alla serviskablarna för 2 X 220 volt var samtidigt 100 km. För kranar och spårvägar
användas jordkablar för 580 V., inkopplade enligt tvåledarsystemet, varvid generatorns
neg. pol jordförbindes och anslutes till spårvägsanläggningens skensystem. Dessa kablar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
