Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. Elektriska ledningar och distributionssystem, av K. J. Laurell - Ledningsanläggningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LEDNINGSANLÄGGNINGAR. STADSELEKTRIFIERING.
269
Fig. 274. Vinkelstolpe för 100 kV vid kraftledningen
Untra—Stockholm.
förläggas på 0.8 m. djup under gångbanans kantsten. Vid 1922 års slut utgjorde längden
av kranledningar 21 km. och av spårvägsmatarledningar 75 km. Av det föregående
framgår tydligt, vilka vittomfattande ledningsnät av olika spänningar och strömarter, som
erfordras för elektrifiering av en storstad.
I Stockholms omgivningar finnas stora områden, som äro inkorporerade med staden
och vilka endast med stora kostnader skulle kunna elektrifieras med likström enligt
ovan angivna schema. Vi kunna som exempel nämna samhällena Bromma, Älvsjö,
Örby etc. Dessa förses med elektrisk energi enligt samma schema, som användes vid den
allmänna landsbygdselektrifieringen,
till vilken vi återkomma längre fram.
Innan vi avsluta kapitlet om
stads-elektrifiering, kunna vi ej undgå att
närmare beröra frågan om
servisernas och inomhusinstallationernas
allmänna anordnande vid ett större
bostadshus.
Den elektriska strömmen föres in
i huset från ledningarna i gatan
förmedelst en s. k. servisledning. Vid
jordkabelanläggningar indrages
servisen vanligen i källaren eller, om
lämplig plats ej där kan beredas, i
bottenvåningen, och den utgöres i
detta fall helt enkelt av klenare
jordkablar. Vi förutsätta i detta
sammanhang ett treledarnät och hava sålunda
i varje gata framdragna tre
ledningar, av vilka en är jordförbunden,
den s. k. nolledningen, och de båda
andra isolerade. Om vidare
exempelvis antages, att servisen skall
anslutas till ett 2 X 220 volts nät, måste
vi göra klart för oss, att den
disponibla spänningen i enlighet med vad
som redan förut påpekats är 220 volt
mellan vardera ytterpolen och nolledningen samt 440 volt mellan de båda ytterpolerna.
Vid flertalet serviser indrages såväl den positiva som den negativa polen och i varje
fall dessutom nolledningen, som vanligen utföres av blank tråd liksom vid
fördelnings-nätet i gatan. Genom att de båda ytterpolsledningarna införas i huset vinnes en del
fördelar. Dels erhålles en värdefull reserv, därigenom att vid fel på den ena ytterpolen
hela belastningen kan kopplas över på den andra, dels kan strömfördelningen å
fördel-ningsnätets båda hälfter lättare genom överkopplingar utjämnas. Under alla
omständigheter måste två isolerade ytterpolsledningar indragas om större motorer skola anslutas.
Motorerna, som utföras för 440 volt, kunna ej åstadkomma någon snedbelastning av
treledarnätet.
Servisledningen framdrages vanligen till en gjut järnsdosa, som bör vara av kraftig
och vattentät konstruktion och i vilken de erforderliga metallerna äro inneslutna. Denna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
